Term
| Hur kan man beskriva språkvetares respektive allmänhetens hållning mot t.ex. lånord |
|
Definition
| Språkvetare: preskriptiva, allmänheten: deskriptiva |
|
|
Term
| Vad menar Josephson med "enspråkstänkande"? |
|
Definition
Föreställningen om att ett språk står i vägen för ett annat vid tvåspråkighet.
Tvärtom: Ett språk stöder ett annat. Barn som har ett annat modersmål har lättare att lära sig svenska om de får utveckla sitt modersmål ordentligt.
Begreppsutvecklingen sker parallellt. Barn som kan samtala om abstrakta ämnen på sitt modersmål klarar sig bättre i det andra språket. |
|
|
Term
| Ge exempel på fördelar med högskoleutbildningar på engelska |
|
Definition
| Utländska studenter kan läsa i Sverige. Svenska studenter och forskare får den språkliga kompetens de behöver i det internationella forskningssamhället |
|
|
Term
| Ge exempel på nackdelar med högskoleutbildningar på engelska |
|
Definition
Domänförlust på personligt plan. Kan inte skriva om sin vetenskap på svenska
– Komplicerade intellektuella problem löses bäst på modersmålet
– Svårare att delta i den samhälleliga diskussionen om sin vetenskap
– Vem ska författa nya gymnasieläroböcker/populärvetenskapliga artiklar? Vem för kunskapen vidare till nästa generation?
– Vetenskapen avskiljs från övriga samhället → kunskapsklyftor vidgas |
|
|
Term
| Ge exempel på fördelar med engelska som koncernspråk |
|
Definition
Sparar översättningskostnader
Lättare för anställda att flytta runt i världen |
|
|
Term
| Ge exempel på nackdelar med engelska som koncernspråk |
|
Definition
- Engelskan som svenskar skriver är inte alltid tillräckligt bra
– Arbetar långsammare
– Uträttar ett sämre arbete
– Svårare att utveckla kreativt tänkande |
|
|
Term
| Vilka 5 minoritetsspråk finns i Sverige? |
|
Definition
o Finska
o Meänkieli
o Samiska
o Romani
o Jiddisch |
|
|
Term
| Ge exempel på avgörande kriterier för att ett språk ska klassas som nationellt minoritetsspråk |
|
Definition
o Språket ska ha talats med kontinuitet i landet (i 100 år eller i 3 generationer)
o Det ska vara ett eget språk, inte en dialekt. |
|
|
Term
| Vad menar Josephson med "etnicitetsfällan"? |
|
Definition
| Benägenheten att alltid binda språket till en kultur. Talare av ett minoritetsspråk utdefinieras också som nationella minoriteter – etnifiering |
|
|
Term
| Vilka två olika motiv för nationalspråk finns det? |
|
Definition
Det demokratiska kommunikationsbehovet: medborgarna måste kunna tala och skriva till varandra om offentliga angelägenheter
Det nationalromantiska identitetsbehovet: de som talar gemensamt språk har lättare att känna gemensam identitet |
|
|
Term
| Ge exempel på argument mot medborgartest för invandrare |
|
Definition
- Söker många svenskt medborgarskap utan att vilja lära sig svenska? – Nej. 4 av 5 deltar i SFI-undervisning.
- Har motsvarande lagstiftning förbättrat språkkunskaper i andra länder? – Nej. Sverige är i topp.
- Ställs inga språkliga krav på invandrare i Sverige? – Jo. Först när man får godkänt betyg från SFI kan man få hjälp från arbetsförmedlingen, komma in på Komvux o.s.v.
- Vad är det största hindret för att invandrare ska lära sig svenska? – Vardagskontakterna med svenskspråkiga miljöer brister. SFI-undervisningen brister.
- Hur skulle ett språktest fungera? – Komplicerade att utforma och slår lätt snett.
- Vad hotar den svenska språkgemenskapen? De som befäster sin makt med högstatusspråket engelska eller de som har okända invandrarspråk som modersmål?– Snarare de första. De reducerar svenskans betydelse inom viktiga samhällsområden. |
|
|
Term
| På vilket sätt finns det goda förutsättningar för ett demokratiskt svenskt språksamhälle? |
|
Definition
o Svenskan är ett starkt språk. Hotas inte av språkdöd. Rangordnar man världens språk efter styrka brukar Sverige hamna på 60:e plats.
o Svenskan ”äts inte upp” av engelskan:
o Svenskar är bland de bästa i världen på engelska. Engelskan har en plats i ett modernt, internationaliserat samhälle, och tack vare svenskarnas goda engelskkunskaper kan den platsen intas utan att kunskapsklyftor och språkklyftor behöver öka.
o Svenskan har en god modersmålstradition. Tidiga med modersmålsundervisning för invandrare.
o Vi är språkpolitiska nybörjare. Det tar tid att forma ett språkpolitiskt medvetande. |
|
|
Term
| Vilka fyra faser går ett språk igenom innan språkbyte? |
|
Definition
- 1:a fasen: lånord som inte tillhör centrala ordförrådet – mejla, outsourca (här är svenskan)
- 2:a fasen: lånord som inte tillhör centrala ordförrådet och grammatiska småord – ”Then kommer jag home”, ”vi äter when han är back”
- 3:e fasen: låna in böjningsändelser och ordbildningsmönster – ”Hon blev fortly untrevlig”
- 4:e fasen: grundläggande strukturdrag påverkas – ex. förlora bestämd slutartikel och införa omskrivning med do: ”Did hon se the tomte?” |
|
|
Term
| Ge exempel på fyra olika betydelser av standardspråk |
|
Definition
1. Högprestigevarietet i motsats till dialekter och sociolekter. Styrs av den samhällsklass som dominerar kulturellt.
2. Den språkform som uttryckligen kodifieras. Finns i normkällor som SAOL
3. Den varietet av ett språk som kan fylla flest funktioner. Styrs av framstående språkbrukares verksamhet: byråkrater, journalister, läroboksförfattare etc.
4. Ungefär samma som nationalspråk, men utan nationalromantiska övertoner; officiellt språk (direkt politiskt beslut) |
|
|
Term
| Vad kännetecknar kulturell språkvård? |
|
Definition
o Språkinriktade argument; språket ska vara logiskt, korrekt, rikt, traditionsenligt, nyanserat, konsekvent
o Strävan efter att bevara och utveckla ett rikt språk med långa historiska traditioner
o Faran med synsättet är en institutionalisering av språket; ”det blir ett monument att putsa” |
|
|
Term
| Vad kännetecknar social språkvård? |
|
Definition
o Målet är att alla ska få möjlighet att kommunicera så effektivt som möjligt, på så lika villkor som möjligt.
o Användarinriktade argument: effektivt, enkelt, välfungerande, lättbegripligt.
o Faran kan möjligtvis vara att språket blir en ”meddelandemaskin” – Identitet och historiska sammanhang försvinner. |
|
|
Term
| Vad innebär grammatikalisering? |
|
Definition
| När ett ord eller en fras mister sin ursprungliga betydelse och blir ett ord med enbart grammatiska uppgifter. Ex. Förresten, över huvud taget, typ. |
|
|
Term
| Josephson ger exempel på fyra olika innebörder av begreppen mångspråkighet/flerspråkighet. Vilka? |
|
Definition
1. 150-200 modersmål i Sverige
2. De flesta svenskar använder både svenska och engelska
3. Svenskan står i nära kontakt med andra nationalspråk; Nordens språk, EU-språken (genljuder i svenskan och i det svenska samhället).
4. Många varieteter av svenska, inte minst de som blir ett resultat av att språket talas av alltfler med annat modersmål. |
|
|
Term
| Vilka fyra olika stadier av språkplanering tar Haugen upp? |
|
Definition
o Selection: val av språk och varieteter som ska ligga till grund för standardspråket – statusplanering
o Codification: kodifiering och standardisering av ortografi, lexikon, och grammatik – korpusplanering
o Implementation: tillägnelsen eller spridningen av normen. Omfattar hela skol- och utbildningspolitiken. – tillägnelseplanering
o Elaboration: kodifiering och standardisering; modernisering av terminologi, utarbetande av ”stilnormer”. Ta fram de språkliga resurser som behövs när språket ska kunna användas i nya sammanhang; domänutvidgning – korpusplanering |
|
|
Term
| Vilka fem olika motiveringar tar Malmgren upp för att styra språket bort från bruket? |
|
Definition
1. Historiskt: återuppväcka ett bruk som en gång fanns.
- Ex. tregenussystemet. (genusanvisningar i strid med rådande bruk)
2. Puristiskt: Motverka främmande inflytanden, t.ex. lånord.
- SAOL visar bara svaga prov på detta
- Mild form av purism: rekommendationer till ersättningsord. Ex. Controller – styrekonom
3. Funktionellt: Motivera till praktiskt välfungerande svenska; kommunikationen ska störas så lite som möjligt
- Samhörighetsprincipen: motarbetade stavningsförändringen godt > gott
- Onödigt långa former bör undvikas: besiktiga > besikta
- Motarbetande av engelskt plural-s
- -ningformer av substantiv: dopning, rankning, mobbning, istället för doping, ranking, mobbing
4. Pedagogiskt: Underlätta språkbruket för användarna
- Försvenskning av lånord: skaut, vinerbröd, visky
5. Demografiskt: Försöker förhindra att det blir för stora skillnader mellan den äldre och den yngre generationens språk
- Man tillmötesgick inte önskemålet om förenkling av ortografi (lefva, hvilken, godt)
- Man rekommenderade länge plurala verbformer |
|
|
Term
| Vilka fem vanliga språkvårdsargument tar Parkvall upp? |
|
Definition
o Det etymologiska argumentet: rätt är det ursprungliga.
- Inget i språket är ursprungligt – därför orimligt
o Det elitistiska argumentet: rätt är det som experterna säger.
- Varför skulle vi vilja överlåta beslutanderätten över vårt eget språkbruk till någon annan?
- Språkvårdare kan bara varna för det som kan leda till missförstånd och rekommendera ett språk som inte drar uppmärksamhet från det man försöker säga – finns egentligen inga rätt eller fel.
o Det logiska argumentet: rätt är det som är mest konsekvent
- Kan förefalla rimligt, men å andra sidan borde man då förespråka *hons istället för hennes, och *gådde istället för gick.
o Det demokratiska argumentet: rätt är det som majoriteten säger
o Det liberala argumentet: rätt är allt som inte skadar någon. |
|
|
Term
| Vilka fyra punkter tas upp i ortnamnsparagrafen i kulturminneslagen? |
|
Definition
o Hävdvunna ortnamn ska inte ändras utan starka skäl
o Ortnamn ska stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet
o Påverkan på hävdvunna namn beaktas vid nybildning av ortnamn
o Svenska/samiska/finska namn ska användas samtidigt på kartor och vid skyltning i flerspråkiga områden. |
|
|
Term
| Redogör för de fem analysmetoder för enklare texter som Josephson tar upp |
|
Definition
Stilistiskt-grammatiskt perspektiv
o Man släpper textperspektivet och håller fast vid ord och meningar
o Ju högre andel substantiv och ord över 6 bokstäver, desto mer kompakt och koncentrerad
o Korta fundament = lättläst
Textlingvistiskt perspektiv
o Undersöker om texten hänger ihop och har någon struktur
- Sambandsled
- Uttryckliga sambandsmarkörer
- Dispositionsprincip
- Hur är styckena uppbyggda? Med eller utan kärnmeningar?
- Metatext
Kognitivt och pragmatiskt perspektiv
o Hur innehållet uppfattas och om texten kan svara mot sitt syfte
- Vilka kunskapsscheman och genreförväntningar anknyter den till?
Etnografiskt perspektiv
o Hur texten används i autentiska språksituationer
o Tar reda på hela det sammanhang som texten ingår i:
- Varför läser man texten över huvud taget?
- Vem är den typiska läsaren?
- När läser man den här texten?
- Hur brukar läsarten vara? Snabb översiktsläsning eller noggrann läsning?
- Hur är attityden till texten?
Webbperspektivet
o Hur en text fungerar på webben
- Hur förstår jag informationen i webbtexten i relation till andra texter på samma webbplats? På vilket sätt bildar de en sammanhållen tankestruktur?
- Begriper jag var jag ska göra nästa klick?
o Kraven på struktur, konsekvens och sammanhang är oftast högre för webbtexter än vanliga texter. |
|
|
Term
| Vad innebär begreppet varietet? |
|
Definition
o Övergripande term för alla slags kategoriseringar av språk
- Dialekter
- Särskilda sätt att tala/skriva i en viss situation
- Stilar och genrer
o Måste vara fråga om ett system av språkliga drag vad gäller uttal, ordförråd och grammatik
o Bör bäras upp av en talgemenskap |
|
|
Term
| Vad innebär begreppet konventionalisering? |
|
Definition
| Social process. Framväxten av mer eller mindre omedvetna ”överenskommelser” om att använda vissa ljudformer för vissa betydelser |
|
|
Term
| Vad innebär begreppen användarbestämd respektive användningsbestämd varietet? |
|
Definition
Användarbestämd varietet: utmärkande för en viss talare/talgemenskap mer generellt
Användningsbestämd varietet: utgör en av flera varieteter i talarens/talgemenskapens språkliga repertoar och används bara i vissa situationer. |
|
|
Term
| Förklara begreppen genuin dialekt, utjämnad dialekt, regionala standardspråk och neutral standard. |
|
Definition
Genuin dialekt:
- Folkmål.
- Svår att förstå för icke-talare
Utjämnad dialekt:
- Modifierad dialekt.
- Skillnaderna mindre: rör främst uttal och ordförråd
- Kan höras i radio och tv
Regionala standardspråk:
- Följer standardnormen
- Men man kan höra att personen kommer från t.ex. Sydsverige eller Västkusten
Neutral standard: språk som inte avslöjar geografiskt ursprung |
|
|
Term
|
Definition
Varieteter av språk som används i vissa funktioner eller situationer, t.ex. för samtal med små barn eller inom viss yrkesutövning
- Användningsbestämd; beskriver variation inom en individ
- Stil och genre kan betraktas som register |
|
|
Term
| Vad innebär begreppet gruppspråk? Varför uppstår de? |
|
Definition
o När ett register tydligt är kopplat till en viss grupp av användare
o Utvecklas utifrån skilda behov och i olika situationer:
- Behov av gemensam fackterminologi
- Tala på ett sätt som inte förstås av omvärlden (hemligt språk)
- Signalera identitet och samhörighet i opposition mot ett majoritetssamhälle (anti-språk) |
|
|
Term
| Vad innebär ett hemligt språk? |
|
Definition
o Talarna gör medvetet språket obegripligt för utomstående m h a ord som omvandlats enligt vissa regler
- Ex. västgötaknallarnas ”månsing” |
|
|
Term
| Vad innebär ett anti-språk? |
|
Definition
| o Fungerar som hemligt språk, men huvudfunktionen är att uttrycka alternativ verklighet och alternativa värderingar (Ex. kriminellas språk) |
|
|
Term
| Vad menas med förenklade register/anpassat tal? |
|
Definition
o Situationsbunden varietet
o Anpassar sitt språk för att tala med personer som anses behärska språket sämre, t.ex. barn/andraspråkstalare |
|
|
Term
| Finns det en ”Rinkebysk” dialekt/sociolekt som utmärker alla invånare? |
|
Definition
| Nej. Krävs talgemenskap med gemensam Rinkebyidentitet och tät interaktion på svenska. Rinkebysvenska hör till ungdomen. |
|
|
Term
| Vad menas med fossilerat inlärarspråk? |
|
Definition
| Hos personer som börjar lära sig ett språk i vuxen ålder och där inlärningen avstannar på ett relativt tidigt stadium. |
|
|
Term
| Vad utmärker Rinkebysvenska? |
|
Definition
o Talet utmärks av en ”stötighet”
o Grammatiken har flera drag som också är vanliga hos inlärare
o Ordförrådet innehåller lån från förstaspråken
o Kamratspråk och ungdomsspråk |
|
|
Term
| Vilka funktioner har Rinkebysvenskan? |
|
Definition
| Det är ett kompisspråk som fungerar som en identitetsmarkör. Kan användas för att imponera på och sätta sig i respekt hos andra ungdomsgrupper eller som hemligt språk/anti-språk (p.g.a. utanförskap) |
|
|
Term
| Vad innebär dubbel stigmatisering? |
|
Definition
| Användning av multietniskt ungdomsspråk framkallar negativa reaktioner från majoritetsspråkstalare och användning av standardsvenska innebär en illojalitet mot och avståndstagande från den egna gruppen. |
|
|
Term
| Vad strävar man efter i klarspråksarbetet med översättningssvenska? |
|
Definition
| Enhetlighet och god idiomatisk svenska |
|
|
Term
| Vilket är mest problematiskt: engelska som vetenskapsspråk inom nomotetisk forskning eller inom idiografisk forskning? Varför? |
|
Definition
Nomotetisk forskning: språket kommenterar resultatet
Idiografisk forskning: språket konstituerar (utgör) resultatet |
|
|
Term
| Vilka sex nivåer av problem kan finnas med att skriva på främmande språk? |
|
Definition
o Språkets korrekthet (kan åstadkommas, även om det kan kosta)
o Ordval och informationsstruktur (emfas och ordningen av idéer, kan vara svårt)
o Att uttrycka precis det man vill säga (torftigt och onyanserat språk)
o ”Takhöjden” – att känna sig tvungen att skriva det man kan, inte det man vill. Att skriva på främmande språk kräver mentala resurser som därför inte kan användas till reflektion
o Retoriken – olika kulturer skriver olika (finns inte direkt ngn påtaglig skandinavisk retorik)
o Olika vetenskapliga kulturer (något som är imponerande i en kultur kan vara oviktigt i en annan). |
|
|
Term
| Vad innebär språkvård respektive språkhygien? |
|
Definition
o Språkvård: att av något skäl försöka förändra det språkliga beteendet i samhället. Den här språkvårdsinsatsen är annorlunda – vill förändra muntligt språkbruk
o Språkhygien: Språkvård utförd av icke-språkvetare som aktivt vill påverka språkfrågor |
|
|
Term
| Ge exempel på tidigare feministisk språkvård |
|
Definition
o Interaktion: finns det olika samtalsstilar? Förtrycker män kvinnor i samtal?
o Finns det ett kvinnligt sätt att skriva och tala? (Franska kvinnliga filosofer)
- Språket i sig själv speglar och skapar kvinnofientliga innebörder Språket är inte bara en representation av verkligheten, det påverkar hur vi ser och upplever verkligheten
o Kritik mot benämningar som mankind, chairman, forefather, samt generisk användning av pronomenet he
o Introducera titel för kvinnor, Ms, som inte indikerar äktenskaplig status
o I Sverige:
- Yrkesbenämningar
- Generiskt han
- Adjektivböjning –a/-e |
|
|
Term
| Vad menas med misogynt språk? |
|
Definition
| att vissa specifikt kvinnliga betydelser inte finns språkligt kodade eftersom språket avspeglar ett manligt perspektiv på världen. Mannen är normen och kvinnan det avvikande. |
|
|
Term
| Varför bör man lansera ett neutralt ord för små flickors könsorgan? |
|
Definition
o Det som inte har en benämning finns inte
o Kan ge flickor en sundare sexualitet och starkare självkänsla
o Gör det lättare att tala om hygien och liknande
o Flickor behöver ett ord för att skydda sig från sexuella övergrepp |
|
|
Term
| Vad innebär överlexikalisering? |
|
Definition
| Att det finns många synonymer tyder på att det är problematiskt eller tabubelagt – dessa ord denoterar sexualitet och urin; känsligt och privat. |
|
|
Term
|
Definition
| En följd av att kulturella och negativa föreställningar om kvinnor med tiden avspeglas i ordens betydelse, vilket i sin tur cementerar och vidareför dessa föreställningar |
|
|
Term
| På vilket sätt kan ordet snippa kopplas till hur vi konstruerar kön i samhället? |
|
Definition
o Snippa kan ses som en bildning till ordet snopp – stämmer överens med den kulturella föreställningen om kvinnan som ”det andra könet”
o Vokalväxlingen mellan o och i: litenhet, svaghet och betydelselöshet |
|
|
Term
| Vilka fördelar finns det med undervisning på engelska? |
|
Definition
+ Andraspråkstalare har bättre chans att lyckas om undervisningen sker på ett språk som majoriteten inte har som modersmål
+ Engelskkunskaper viktig tillgång på arbetsmarknaden |
|
|
Term
| Vilka nackdelar finns det med undervisning på engelska? |
|
Definition
– Sämre förståelse än elever som fått undervisning på modersmålet
– Svenskan förlorar sin roll som bärande/tillförlitligt språk inom undervisning |
|
|
Term
| Vilka historiska exempel finns det på direkt språkpolitiska åtgärder i Sverige? |
|
Definition
- Motverkande: förbud mot att tala annat än svenska i skolan
- Stödjande: ekonomiskt anslag till utarbetandet av SAOL |
|
|
Term
| Varför har intresset för språkpolitik ökat? |
|
Definition
o Etniska och språkliga minoriteter har gjort sig synliga och tagit strid för sina rättigheter
o Sverige är idag ett mångspråkigt och multikulturellt samhälle – 200 språk
o Engelskan har fått allt starkare ställning |
|
|
Term
| Vilka problem finns det med domänförlust? |
|
Definition
o Kommunikationen över expertgränserna försvåras om specialistkunskap inte kan beskrivas på ett nyanserat och rättvisande sätt på svenska
o Inlärning och kunskapsutveckling sker bäst på modersmålet. Vi är mer kreativa, nyanserade och effektiva på vårt modersmål – gynnas produktiviteten i arbetslivet verkligen av en övergång till engelska?
o Sverige utvecklas mot diglossi. Om engelska blir högspråk går det emot ambitionerna om ett jämlikt och demokratiskt samhälle – till övriga sociala skillnader läggs en språkgräns
o Språkrikedomsperspektiv: Om vi vill ha språklig mångfald i framtiden bör vi arbeta för att svenska ska vara ett fortsatt starkt och multifunktionellt språk |
|
|
Term
| Vilka fyra språkpolitiska mål tas upp i språklagen? |
|
Definition
o Svenskan ska vara huvudspråk i Sverige
o Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk
o Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig
o Alla ska ha rätt till språk:
- Utveckla och tillägna sig svenska
- Utveckla och bruka egna modersmålet och nationella minoritetsspråket
- Få möjlighet att lära sig främmande språk |
|
|
Term
| Vad innebär statusplanering? |
|
Definition
| Att fatta beslut om vilken status och funktion olika språk ska ha i ett visst samhälle |
|
|
Term
| Vad innebär korpusplanering? |
|
Definition
- Arbete med att utveckla de språkliga resurserna
- När ett språk t.ex. valts till utbildningsspråk krävs arbete för att språket ska bli användbart |
|
|
Term
| Vad innebär acquisition planning? |
|
Definition
- Överförings-/tillägnelseplanering
- Hur kunskaper i ett språk ska kunna spridas i ett samhälle vid en viss tidpunkt eller över tid |
|
|
Term
| Vilka tre delar av språkvård som är aktuell i Sverige tar Melander upp? |
|
Definition
o Språkvalsplanering:
- lagstiftning eller åtgärder för att förbättra språkliga minoriteters möjligheter att använda sitt språk
- Vilka språk som ska användas i undervisningen
- Språkliga rättigheter för konsumenter och arbetstagare
o Ord- och grammatikvård:
- Utarbetandet av ordlistor, skrivregler, grammatikor (korpusvård)
- Kan gälla både tal- och skriftspråk
- Nya ord och beteckningar (städare > lokalvårdare)
o Tal- och textvård:
- Verksamhet inriktad mot hur språket används i texter och olika talsituationer
- T.ex. klarspråksarbete eller hur olika samtalssituationer hanteras |
|
|
Term
| Vilka argument finns för klarspråksarbete? |
|
Definition
o Stärkt demokrati:
- Det är en rättighet att få begriplig information
o Ökad rättssäkerhet:
- Rättstvister kan undvikas med klara och otvetydiga formuleringar i beslut, avtal, kontrakt o.s.v.
o Ökad effektivitet:
- Färre missförstånd och mindre krångel.
- Antalet frågor minskar – kan ägna sig åt det egentliga arbetet
o Minskade kostnader och bättre anseende för myndigheterna
- Kostar att rätta fel; extra handledningstid, porto, telefonsamtal m.m. |
|
|
Term
| Vad innebär "punktregeln" inom EU-översättning? |
|
Definition
o En lång mening i originalspråket måste motsvaras av en lika lång i översättningen
o Hänvisningar och ändringar i rättsakter måste träffa samma mening i alla språkversioner |
|
|
Term
| Ge exempel på vanliga råd inom klarspråksarbete |
|
Definition
o Anpassa texten till läsarna och gör den mer överskådlig:
- Tänk på vilka du skriver för
- Välj ”rätt” innehåll
- Disponera på ett sätt som är ändamålsenligt för läsarna
- Se saken från läsarnas synvinkel
- Vänd dig direkt till läsaren
- Använd informativa rubriker
- Använd bilder (tabeller o.s.v.)
- Gör texten typografiskt och layoutmässigt tilltalande
o Välj begripliga ord och fraser
- Varning för fackord, förkortningar, främmande ord, modeord, kanslispråk, ålderdomliga och onödiga ord
o Undvik onödiga nominaliseringar och passiviseringar
o Bygg enkla meningar
- En tanke – en mening
- Undvik långa meningar och inskjutna bisatser
- Bindeord viktiga för sammanhang
- Huvudtanke i huvudsatsen
o Försök att skriva könsneutralt |
|
|
Term
| Ge exempel på vanliga hinder för klarspråksarbete |
|
Definition
o Traditionen styr: långt gående skrivkultur som inte anpassats till omgivningens nya krav
o Önskan att imponera och vara fullständig: visa att man är välutbildad och kan sitt ämne
o Rädslan för att avvika: från förebilder och mallar, från ursprungstexten – rädd att missuppfatta/göra fel
o Texten är en kompromiss: Texten ska kunna användas i olika syften och skribenten tillåts inte vara tydlig
o Chefen vill ha det på ett visst sätt
o Det ska synas att det är en myndighet som skriver
o Klarspråksprojekt kostar pengar på kort sikt |
|
|
Term
| Oakes tar upp tre argument emot att engelskan hotar att bli det enda språket. Vilka? |
|
Definition
- Inte lika stort hot för t.ex. svenska; hel stat bakom sig och officiell status i EU
- Europeiska språk kan inte jämföras med språk i t.ex. Indien/Afrika; välfärdssamhällen, mer utbildade, språken mer ”robusta”
- Nationell identitet underskattas; betydelsen av språk som symbol för identiteten |
|
|
Term
| Vilka tre olika reaktioner på globalisering tas upp i Oakes text? |
|
Definition
- Hyperglobalisers: inflytandet av västerländsk (?) media kommer leda till homogenisering
- Transformationists: ”etnisk anpassning” av global kultur – blandade kulturer. Kulturella produkter konsumeras på olika sätt och omvandlas på vägen
- Sceptics: Är inflytandet av global kultur verkligen så djupgående? |
|
|
Term
| Ge exempel på svensk nationalism |
|
Definition
o Extrem form: nynazism
o Förnyat intresse för svensk historia och kultur:
- Herman Lindqvist
- Nordman
o Ny medvetenhet gällande svenska
o Lingvistisk identitet starkare än tidigare trott
- Undersökningar visar att ungdomar tycker att svenska är vackert, värt att kunna och viktig del av kulturen
- Många publikationer: grammatikor, handböcker
- Fredrik Lindström
- Ökat intresse hos Språkrådet |
|
|
Term
| Enligt Oakes, vad utgör det största hotet mot svenskan? |
|
Definition
| svenskarna själva; attityd och tendens att välja engelska framför svenska |
|
|
Term
| Varför är ortnamn viktiga? |
|
Definition
o Särskiljer, identifierar och lokaliserar. Effektiviserar den språkliga kommunikationen
o Viktiga som historiska källor; fångar och bevarar tillstånd
o Betydelsefulla historiskt, socialt, psykologiskt och praktiskt |
|
|
