Term
|
Definition
Vi anpassar vårt tal till vem vi pratar med: - konvergens, vi anpassar vårt tal så att det blir mer likt samtalspartnerns - divergens, förstärker skillnader - - exempelvis svårighetsnivå och hastighet |
|
|
Term
|
Definition
Ett språk som lärs in efter att förstaspråket är väl etablerat Används parallellt med förstaspråket Lärs in i den miljö där det talas |
|
|
Term
|
Definition
Ett språk som lärs in efter att förstaspråket är väl etablerat Lärs in geenom undervisning, inte i en miljö där det används |
|
|
Term
Begränsad kod (restricted code) |
|
Definition
Är kontextbunden (används när en har gemensamma referensramar) och använder ofta mer pronomen än substantiv |
|
|
Term
Utvidgad kod/utbyggd kod (elaborated code) |
|
Definition
Är kontextfri och uttrycker sig explicit. Användbar i kontakt med främmande personer med andra referensramar än en själv |
|
|
Term
|
Definition
övergripande term för en viss språklig variant som talas av grupp eller individ - svenska, skånska, lundensiska, Rinkebysvenska |
|
|
Term
(språklig) Variabel respektive varietet, + vad kallas de olika språkliga nivåerna som de kan finnas på |
|
Definition
Variabel - ett språkdrag som kan uttryckas på mer än ett sätt Variant - varje sätt variabeln kan uttryckas
De språkliga nivåerna:
fonologiska variabler: ex l-ljud med två varianter: tjockt/tunnt
morfologiska variabler: ex bestämd form sigular av neutrala substantiv, med varianterna huset och huse
lexikala variabler, ex systembolaget med de ytterligare varianterna bolaget/systemet
syntaktiska variabler: ex v2-reglen - variant där den inte är obligatorisk: multietniskt ungdomsspråk, |
|
|
Term
|
Definition
varietet som kan knytas till etnisk grupp, ex Greek Australian English |
|
|
Term
|
Definition
varitet som avgränsas av socialgrupps-/klass tillhörighet/utbildningsnivå |
|
|
Term
Dialekt (traditionell/genuin respektive utjämnad |
|
Definition
varietet som är geografiskt avgräsad
traditionell/genuin - avviker på alla språkliga nivåer (fonologiskt, morfologiskt, lexikalt, syntaktiskt). Utvecklats under liten eller ingen påverkan från standardspråk/andra dialekter Ex: Malungsmål
utjämnad dialekt - större geografiskt område än trad/genuin dialekt och ligger närmre standarspråket. Ex. skånska |
|
|
Term
Regional standard/Regionalt standardspråk + vilka är de 5 regionala standard språken? |
|
Definition
Anses ofta vara standard och korrekt språk av talarna i en större region men utmärker personen geografiskt i relation till neutralt standardspråk I Sverige: Norrländska, uppsvenska (sthlm huvudort), västsvenska (Gbg huvudort), sydsvenska och finlandssvenska) |
|
|
Term
Standardspråk/neutral standard |
|
Definition
det språk som beskrivs i grammatikor, ordböcker m.m. |
|
|
Term
|
Definition
Skolan ska beskriva abstrakta och komplicerade förhållanden. Detta underlätas av ett generaliserande och explicit språk (som är mindre utvecklat hos personer med begränsad kod). Personer med som använder begränsad kod har då en brist |
|
|
Term
|
Definition
Det är social konvention att kräva utvidgad kod. Alla kan uttrycka det som behöver uttryckas i skolan. Begränsad kod och utvidgad kod gör det bara på olika sätt |
|
|
Term
|
Definition
språklig variation i tal och skrift som kan kopplas till formalitetsgrad |
|
|
Term
|
Definition
den/de varietet som talas i en viss stad |
|
|
Term
|
Definition
Det språk som ett stat antagit som sitt och lagar och förordningar är skrivna på. |
|
|
Term
Diskurspartikel och -markörer |
|
Definition
Partikel: modifierande/garderande ord: liksom, typ, ba Markörer: används för att strukturera interaktionen |
|
|
Term
Responspartikel / minimal respons |
|
Definition
|
|
Term
|
Definition
språklig variabel som varierar både socialt och stilistiskt |
|
|
Term
|
Definition
Ett språk som har modersmålstalare och används av personer som inte har samma modersmål när de ska kommunicera. Ex tysk och svensk som använder engelska för att förstå varann |
|
|
Term
|
Definition
Ett mycket förenklat språk som vuxit fram när personer inte har något gemensamt språk att kommunicera på. Ex handel-russenorsk eller i samband med kononialism/slavhandel |
|
|
Term
|
Definition
Pidginspråk som fått modersmålstalare och utvecklats lexikalt och grammatiskt till ett bredare språk |
|
|
Term
|
Definition
Tvåspråkighet på samhällsnivå - Att två olika språk används sida vid sida, men inom olika domäner/till oika ändamål/i olika funktioner |
|
|
Term
|
Definition
verksamhetsområde eller en samling sociala situationer som ger språkbruk med gemensamma drag - ex undervisning, massmedia |
|
|
Term
|
Definition
När ett språk inte kan användas inom en viss domän längre |
|
|
Term
|
Definition
Det språk en person lärt sig först. Det behöver inte vara språket som personen kan bäst eller använder mest |
|
|
Term
|
Definition
Kallas också inlärarspråk. Varietet som talas av en andraspråksinlärare, oavsett hur långt denne kommit. Kännetecknas av föränderlighet, utveckling och variation |
|
|
Term
Interindividuell variation |
|
Definition
Språklig variation mellan olika individer |
|
|
Term
Intraindividuell variation |
|
Definition
Variation i en specifik persons språk, används typiskt för att beskriva hur en person kan anpassa sitt språk till olika situationer |
|
|
Term
|
Definition
byte från en varietet till en annan i konkret situation |
|
|
Term
|
Definition
Varietet med specialuttryck som talas av en viss grupp, ofta yrkesrelaterat. Gruppspråk mer neutralt än jargong |
|
|
Term
|
Definition
Språkförändring där språkdrag sprids "uppåt" från en grupp med låg social status. Sker utan medveten styrning |
|
|
Term
|
Definition
Språkförändring där språkdrag sprids "nedåt" från en grupp med hög social status. Sker genom öppen och medveten styrning |
|
|
Term
|
Definition
En korrektion är en anpassning, ex. röda ist.f. röa.
Hyperkorrekton är när korrektionen görs även när det blir felaktigt - blåda (ist f bla)
Det är också när undre medelklass använder mer standardspråk än övre medelklass (de är mer måna om att låta "rätt") i de mest formella situationerna |
|
|
Term
|
Definition
Att det finns många synonymer för ett ord som är tabubelagt. |
|
|
Term
|
Definition
|
|
Term
|
Definition
språklig variabel som varierar socialt men inte stilistiskt - ex varianterna lägenhet/våning |
|
|
Term
|
Definition
Förmågan att uttrycka sig grammatiskt korrekt - böjningar, syntax m.m. |
|
|
Term
|
Definition
Förmågan att veta när en ska tala/vara tyst. Samt om vad, när, var, hur och med vem en ska tala med. Kan normer kring tal helt enkelt |
|
|
Term
|
Definition
Ett synsätt som anser att människor skapar sin egen och andras identitet genom vardaglig interaktion |
|
|
Term
|
Definition
individens tillägnande av samhällets/gruppens beteendemönster, normer, värderingar |
|
|
Term
|
Definition
gränslinje för utbredningen av en dialektal variant av en språklig variabel |
|
|
Term
|
Definition
|
|
Term
|
Definition
ett sätt att klassifiera språk utifrån den språkliga strukturen, efter likheter fonologiskt, lexikalt och syntaktiskt |
|
|
Term
|
Definition
Alla individer genomgår samma språkförändringer generation efter generation. Ofta relaterat till ungdomsspråk, att vissa språkliga former är vanliga hos ungdomar och sedan överges |
|
|
Term
|
Definition
Den tid som verkligen speglas, exempelvis i en undersöknings som gjorts vid två olika tidpunkter |
|
|
Term
|
Definition
används i undersökningar där olika åldersgrupper får representera olika tider |
|
|
Term
|
Definition
En undersökning som görs vid en tidpunkt. Genom att använda sig av skenbar tid kan en ändå resonera kring förändringar över tid |
|
|
Term
|
Definition
Undersökning gjord vid två olika tidpunkter. Kan dra slutsatser utifrån verklig tid. |
|
|
Term
|
Definition
Ett sätt att undersöka språklig förändring i verklige tid genom att låta samma personer vid två olika tider (ex 70-tal och 2010-tal) delta i en undersökning. |
|
|
Term
|
Definition
En metod för att undersöka förändring i verklig tid där du har olika personer/sampel (men som valts efter samma mönster) vid de olika undersökningstillfällena |
|
|
Term
|
Definition
Det språk som bidrar med grammatisk struktur til ett pidginspråk. I koloniala kontexter ofta det ickeeuropeiska språket |
|
|
Term
|
Definition
Även lexifierarspråk. Det språk som bidrar meden stor del av ordförrådet till ett pidginspråk. i koloniala kontexter ofta det koloniserande europeiska landets språk |
|
|
Term
|
Definition
en grupp talare som delar normutppsttning för språk |
|
|
Term
|
Definition
Även uppbackning/simultanstöd/återkoppling Mmmanden och småord för att visa att en lyssnar |
|
|
Term
|
Definition
studerande av de kulturbundna reglerna för språkanvändning |
|
|
Term
|
Definition
T.ex. gräl, instruktion - ett verbalt samspel osm ingår i en talsituation |
|
|
Term
|
Definition
bestäms av plats, tid, deltagare, ämne - ex fikapaus, bussresa, styrelsemöte |
|
|
Term
|
Definition
ämne/ämnesbyte inom samtalsanalys |
|
|
Term
|
Definition
det som sägs av en talare från det att den börjar till dess den slutar/blir avbruten |
|
|
Term
|
Definition
en samtalstur består av en eller flera TKE. En TKE ska vara intonationsmässigt,syntaktiskt och pragmatiskt avslutad |
|
|
Term
|
Definition
tilfällen då det är möjligt att omförhandla vem som har ordet/turen |
|
|
Term
|
Definition
givande och tagning av turer i ett samtal |
|
|
Term
|
Definition
studiet av språklig variation och förändring |
|
|
Term
|
Definition
Innehas av den varietet eller variant som har prestige i det normgivande samhället. Oftast är det standardformerna. |
|
|
Term
|
Definition
typ "vardagsspråk" - språk som talas i informella sammanhang med familj och vänner |
|
|
Term
Språkplanering - statusplanering, korpusplanering och överföringsplanering/tillägnelseplanering |
|
Definition
Detta är valet och etableringen av ett standardspråk.
Statusplanering - vilken status och funktion ska olika språk ha i detta samhälle?
Korpusplanering - att utveckla resurserna för det eller de språk som ska användas (formulera grammatikor och ordböcker t.ex.)
Överförings/tillägnelseplanering - hur kunskaper i ett visst språk ska spridas i ett samhälle vid viss tidpunkt/över tid |
|
|
Term
|
Definition
Språkvalsplanering - (statusplanering) vilken status och funktion ska olika språk ha
Ord- och grammatikvård - (korpusplanering) utarbetandet av ordlistor och grammatikor m.m. gäller både skrift- och talspråk
Tal- och textvård - inriktat mot hur språket lämpligast används i texter och olika talsituationer |
|
|
Term
|
Definition
sätt att avgöra en informants sociala status - Görs utifrån faktorer som utbildning, inkomst och yrke |
|
|
Term
sociolingvistik/språksociologi |
|
Definition
Studiet av ett språk och dess samhälles sätt att påverka varandra. Alltså analyseras språkets sociala funktion |
|
|
Term
|
Definition
värderande inslag i människors reaktioner på varieteter och deras talare. Kan speglas i inställning (tyckande) och i beteende (huruvida ord/ljud används eller inte) |
|
|
Term
|
Definition
Generaliserad föreställning som bygger på vag och ofullständig information Även språkliga varianter som associeras till en viss talargrupp (bakre r i södra Sverige) |
|
|
Term
|
Definition
Det kulturellt förvänntade/önskade svaret på ett yttrande. Ex "bra" på frågan "hur mår du?" |
|
|
Term
|
Definition
Ett svar som går emot vad som är kulturellt förvänntat/önskat i relation till ett yttrande. Ex "hemskt" på frågan "hur mår du?" |
|
|
Term
|
Definition
läran om språkets användning i konkreta situationer |
|
|
Term
|
Definition
ett språkdrag som gör det möjligt att identifiera en talare som tillhörande till en viss grupp |
|
|
Term
|
Definition
tillägg till uttalande som egentligen är färdigt; eller hur, va, typ |
|
|
Term
Semantisk differential/Osgood-skala |
|
Definition
Bipolära skalor med 5 eller 7 steg med två motsatta adjektiv - ett i vardera änden |
|
|
Term
respekt- och hänssynstil / distansierad stil |
|
Definition
Samtalsstil som är vanligare hos vuxna än unga Lågt tempo, tydliga pauser vid turbyten, liten uppbackning, försiktiga ordval/uttryckssätt |
|
|
Term
Närhets- och engagemangsstil / engagerad stil |
|
Definition
Vanligare hos unga än vuxna Högt taltempo, täta turbyten/samtidigt tal, få pauser, varierad röststyrka, plötsliga ämnesbyten, personliga samtalsämnen |
|
|
Term
Nätverk och deras täthetsgrads språkliga konsekvens |
|
Definition
Nät av sociala kontakter mellan individer. Tätheten beror på hur många som känner varandra i närverket. Multiplexiteten beror på i hur många roller de olika personerna känner varandra (syster, kollega el.dyl).
Mys tillägg): Täta och/eller (?) multiplexa nätverk har en konserverande effekt på språkdragen som används i gruppen. Det finns även hög sannolikhet att det utvecklas ett gruppspråk |
|
|