Term
| Skillnaden i behandlingen av sluten jämfört med öppen fraktur? |
|
Definition
Grovrengöring
Sterilt bandage
IV AB + DT
Intern vs extern fixation |
|
|
Term
| Känna till de grundläggande principerna för handläggning av öppen fraktur? |
|
Definition
Smärtlindra
Distalstatus
Grovrengöring
Reponering
Sterilt bandage
Immobilisering/gips
IV AB + DT |
|
|
Term
| Vad måste man tänka på när man använder gips? |
|
Definition
Går det att låta bli? Risk för passivisering.
Indikationer: hindra dislok. Tillåta belastning. Skydda en undermålig fixation. Smärtstillande. |
|
|
Term
| När använder man gipsskena respektive cirkulär gips? |
|
Definition
| Cirkulärgips ger mer stöd. |
|
|
Term
| Vilka risker finns vid gipsbehandling? |
|
Definition
Kompartmentsyndrom
Sår
Finger-hand-skuldersyndrom
Blodpropp |
|
|
Term
Vad är akut kompartmentsyndrom?
Vanliga lokalisationer? |
|
Definition
Def: Hastigt självförstärkande svullnad som stryper cirkulationen i en extremitet och leder till nekros.
Lokaler: Underben och underarm |
|
|
Term
Typpatienter som kan drabbas av kompartmentsyndrom?
Vanliga symtom och kliniska fynd? |
|
Definition
Kärlkirurgiska pat
Uteliggare med drog/alkoholprobl
Symtom: 4P: Pain, palpöm, passiv rörsmärta, perifer nervpåverkan
Klin fynd: högt kompartmenttryck |
|
|
Term
| Vid tryckmätning förstå hur man ska tolka uppmätt tryck – vilka tryckgränser definierar akut kompartmentsyndrom? |
|
Definition
Normalt: 0-10 mmHg.
>30 mmHg och rel till diastoliskt < 30 mmHg (ex komp 60 och diast 80= inte bra) |
|
|
Term
Hur läker en vanlig fraktur?
Vilka faktorer är av betydelse för att en fraktur ska läka? |
|
Definition
Hematomfas(dagar9
Bindvävsfas(veckor)
Callusfas(månader)---syns på rtg
Remodelleringsfas(år)
Faktorer för läkning: |
|
|
Term
| Vad menas med non-union? Orsaker? Vanliga lokalisationer? |
|
Definition
Non union: utebliven läkning (=pseudoartros) ses 9-12 mån e.
Orsaker:
-Hypertrofisk: Callus på ömse sidor. pga instabilitet
-Atrofisk: Ingen läknreaktion. Pga interposition (ngt emellan, ex muskel), cirkulationsstörning, infektion, lkml (kortiosn, nsaid), rökning.
VANLIGA LOKALISATIONER |
|
|
Term
| Hur skiljer sig främre respektive bakre axelluxation vad gäller uppkomstmekanism, prognos, komplikationer? Vilken typ är vanligast? |
|
Definition
90% är främre.
Främre: Caput humeri lägger sig framför och distalt om cavitas glenoidale.
Komplikationer, främre: Avlösning av ledkapseln från glenoiden=Bankart skada. ev tom Bony-Bankart (en benbit från glenoiden dras med). |
|
|
Term
| Hur ser en främre respektive bakre luxation ut på konventionell röntgen? |
|
Definition
| Främre: e reposisition: Jack uppåt o lateralt på caput humeri pga främre glenoidkanten tryckts in i caput vid luxationen. |
|
|
Term
| Hur reponerar man en främre axelluxation? |
|
Definition
Slutet med smärtl och muskelrelax.
Vid förstagångs: rtg innan o efter
Vid flertals: rtg e reposition |
|
|
Term
| Lämplig efterbehandling till främre axelluxation? |
|
Definition
Sjg
NSAID
E 4-6 v åb klin ktrl
E 4-6 mån, kir om kvarst probl. |
|
|
Term
| Vilka komplikationer kan uppstå i samband med axelluxation eller i efterförloppet? |
|
Definition
n axillaris skadas. Brutal rep ger kärlskada.
Bankart-skada=avlösning av ledkapseln från glenoiden. |
|
|
Term
| Vilka typer av armbågsluxationer finns det? Vilken typ är vanligast? |
|
Definition
|
|
Term
| Hur reponerar man en armbågsluxation? |
|
Definition
| Kolla alltid distalstatus. |
|
|
Term
| Lämplig behandling efter armbågsluxation? |
|
Definition
Rtg e reposition o innan?
Direkt mobilisering |
|
|
Term
| Vilka komplikationer kan uppstå i samband med armbågsluxationen eller i efterförloppet? |
|
Definition
-Kärlskada
-Kontrakturer och ektopiskt ben |
|
|
Term
| Åt vilket håll luxerar vanligen patella? Vanlig skademekanism? |
|
Definition
Lateralt.
Inåtvridning av knät. Ibland direktvåld. |
|
|
Term
| Vanliga symtom och kliniska fynd när man undersöker patient efter patellaluxation? |
|
Definition
Symtom:
US-fynd: patella lat om knät, efteråt svullnad, ömhet mediala patella |
|
|
Term
Knäluxation
Vilken allvarlig samtidig skada måste uteslutas eller verifieras? Hur gör man detta? |
|
Definition
| Avdragna kärl (+skadade nerver). Distalstatus testas mha pulsar (doppler?), kapillär återfyllnad |
|
|
Term
Knäledbandsskador
Vilka ledbandsskador är vanligast? Vilka kombinationer av mjukdelsskador är vanliga? |
|
Definition
|
|
Term
| Vilka symtom och kliniska fynd är vanliga vid främre korsbandsskada? |
|
Definition
Symtom: Instabilitet. Inte mkt smärta!
US-fynd: Hydrops(svullnad inom 20 min), laxitet |
|
|
Term
| Vilka symtom och kliniska fynd är vanliga vid kollateralligament skador? |
|
Definition
Symtom: Smärta. Instabilt om totaltruptur
US-fynd: Palpömhet ö fästen, ev vackling |
|
|
Term
| Aktiva och passiva stabilisatorer i knäleden. |
|
Definition
AKTIVA=muskler PASSIVA=resten
Medialt
-Aktiva: Vastus medialis, pes anserinus musklerna, m semimembranosus, m gastrocnemius
-Passiva: kapsel, MCL, korsbanden, mediala menisken
Lateralt:
-Aktiva: vastus lateralis, m gastrocnemius, m biceps femoris, m popliteus
-Passiva: kapsel, LCL, korsbanden, laterala menisken, tractus iliotibialis |
|
|
Term
Meniskskador
Typiska symtom och kliniska undersökningsfynd? |
|
Definition
Symtom:
-Degenerativa: Ffa smärta i ledspringor
-Traumatiska: Låsningar (går ej extendera)
US-fynd: Anamnes. Ömhet i ledpsringa. Ev nedsatt ROM |
|
|
Term
| Hur skiljer sig de två huvudtyperna av meniskskada (traumatisk/degenerativ) åt avseende behandling? |
|
Definition
Behandling
-Trauma: Tidig op om låst knä. Artroskopiskt. Ta bort trasig menisk/laga
-Degenerativ: NSAID, träning ROM o styrka, sällan op |
|
|
Term
| På vilket sätt kan man använda konventionell röntgen, CT samt MR vid diagnostik av misstänkta mjukdelsskador i knäleden? |
|
Definition
|
|
Term
| Vilka behandlingsriktlinjer har man för kollateralligamentskador samt meniskskador? |
|
Definition
| -Kolllig: Om instabil, ortos, annars fri mob |
|
|
Term
Fotledsdistorsion
Vilka strukturer skadas? Hur behandlas en sådan skada? Prognos? |
|
Definition
Skada på fibulutalare och calcaneofibulare
Behandling;: Akut kompression 1-2 h. Så länge det är svullet vara komprimerat (2-4v). Tidig mobilisering trots smärta. Långvarig daglig rehab m styrksa, balans och koordination.
Op om kvarstå problem e 6mån-1 år.
Prognos: God med rätt behandling |
|
|
Term
Akillesseneruptur
Vanliga orsaker? Hur kan du diagnostisera skadan? Behandlingsalternativ? |
|
Definition
-Mkt krafitgt våld eller degeneration. Medelålders män. (badminton)
Känns som en spark.
Diagnos:
Komplett ruptur: ses en palpabel defekt. Komprimera vadmuskulaturen. Partiell kan man ha hjälp av MR. |
|
|
Term
| Vad menas med hallux valgus, hallux rigidus resp hammartå? Behandlas dessa problem? |
|
Definition
Hallux rigidus: Artros i MTP-led 1
Bhenadling: Stel sula (slipper böja stortåleden) NSAID, bortrensning av osteofyter
Stelop vid ständig värk
Hallux valgus: Snedställd stortå.
Beh: Breda skor, inlägg. Om väldigt ont op. Chevron-osteomtomi (v-formad sågn)
Hammartå: reumatiskt sjd
Behandling: Inlägg, skoanpassning. |
|
|
Term
| Mortons metatarsalgi. Vilka symtom är typiska? Behandlingsalternativ? |
|
Definition
Ont när sko på sig, foten kläms ihop. Sitter mellan 3 och 4.
Behandling: Främre pelott. ev op med pre-MR för att utesluta annat. |
|
|
Term
| Hur skiljer sig högenergifraktur från osteoporotisk kotkompression? |
|
Definition
|
|
Term
| Vad menar man med stabil respektive instabil kotfraktur? |
|
Definition
|
|
Term
| Komplikationer till kotfraktur: Statik, neurologi, smärta? |
|
Definition
|
|
Term
| Hur handlägger man ryggfraktur akut respektive senare i förloppet? |
|
Definition
|
|
Term
| Ryggsmärta: vad kan bidra till utveckling, utredning, råd, behandling? |
|
Definition
| RSmärta: DD: nervkompression, trauma, muskelsmärta, reum, felhållning, bukinfl, bukkärlsskada, benförträningssmärta(tumör), infektion , kron smärtsjd |
|
|
Term
| Vad menas med spondylos respektive akut lumbago? |
|
Definition
Spondylos: sänkn av diskhöjd, benpålagr på kotkroppar och atros i facettlederna
Akut lumbago: ländryggsmärta |
|
|
Term
| Vad menas med cauda equina syndrom? Vilka symtom och kliniska fynd är tillståndet förknippat med? Hur handlägger du patient med misstänkt cauda equina syndrom? |
|
Definition
: Ridbyxanestesi, miktions-och sfinkterpåverkan.
Akut op! |
|
|
Term
| Vilka symtom har patienter med spondylit/diskit? Riskfaktorer? |
|
Definition
| Diskit: mjukdelsinf med osteomyelit |
|
|
Term
| Vilken är den vanligaste formen av tumör i kotpelaren? |
|
Definition
| Metastaser fr bröst, prostat, lung, myelom el plasmocytom |
|
|
Term
| Utredningsgång och behandlingsprinciper av spondylit resp tumör? |
|
Definition
| Spondylit: 1. infektionsmed, Ab >12v 2. kirurgi |
|
|
Term
| Ankyloserande spondylit: trauma respektive deformitet. |
|
Definition
|
|
Term
| Vilka konsekvenser för kotpelaren kan man se vid Rheumatoid Artrit? |
|
Definition
|
|
Term
| Skolios: utredning, behandlingsprinciper |
|
Definition
|
|
Term
| Spondylolys/spondylolistes: utredning, behandlingsprinciper |
|
Definition
Kotglidning
Utredning: rtg, stående sidpobild + vanl.
Beh: beror av besvär och risk för fortsatt glidning.
Aggressiv beh motiverad: prepubertalt, flockor, stora spondyloleser, ökad ledlax, sort
Testa om symtomen kommer från kotglidningen genom att ord "Bostonkorsett" om upphör=kotglidningen.
Steloperar. |
|
|
Term
| Hur vanligt är artros? Vilka leder drabbas främst av symtomgivande artros? |
|
Definition
Vanlig ju > 60 äldre man blir. Skiljer på anamnetstisk och radiologiskt där det senare är vanligare.
Hand, höft, knä, rygg, stortå grundled. |
|
|
Term
| Vilka två huvudtyper av artros finns och hur skiljer de sig åt? |
|
Definition
Primär artros och sekundär
Primär: Ålderssjd, okänd orsak. riskfaktorer: kön, ålder, ärtflighet, belastning/akt, hormonella faktorer, övervikt
Sekundär: Frakturer i ledytor, ledbandsskador, medfödda ledsjd, bakt inf, osteonekros, bendöd. |
|
|
Term
| Riskfaktorer för primär artros? |
|
Definition
| Ålder, kön, ärftlighet, belastning/aktivitet (extrem-ex balett), hormonella, övervikt |
|
|
Term
| Orsaker till sekundär artros? |
|
Definition
| Ledyteskador, medfödda sjukdomar, ledbandsskador, bakt inf, osteonekros |
|
|
Term
| Hur definieras artros med hjälp av konventionell röntgen? |
|
Definition
| Sänkt ledspringa, skleros, osteolys, cystor, osteofyter |
|
|
Term
| Vad menas med ”belastade röntgenbilder” i samband med artrosdiagnostik? Varför används ”belastade röntgenbilder”? |
|
Definition
| Att man belastar leden vid rtg, får en bättre bild av ledens utseende, om det är sänkt ledspringa tex. |
|
|
Term
| Vilka behandlingsmetoder finns för höft samt knäartros? Vad avgör valet av behandling? Hur ser behandlingskedjan ut vid symtomgivande artros i höft respektive knäled? |
|
Definition
KNÄ_ Konsvervativ: NSAID; Sjg, Viktminskning
Op: Valgiserande tibiastomi, protes. |
|
|
Term
| Differentialdiagnoser till artros? |
|
Definition
| Bakt artrit, infl artrit, rhizopati, sjd i annan led, tumör, meniskaskada, osteokondrit, osteonekros |
|
|
Term
| Vilka delar ingår i en konventionell höftprotes? Hur förankras en höftprotes till skelettet? Vad menas med hel respektive halvprotes? När används respektive protestyp? |
|
Definition
Helprotes: ersätter både ledhuvud och ledpanna.
Halvprotes: ledpannan kvar. Till dement, risk för luxation, inte lika stor op. |
|
|
Term
| Vilka delar ingår i vanlig knäprotes? Vad menas med total respektive hemi knäprotes? |
|
Definition
Total: mediala och laterala ersäts.
Hemi: bara mediala. |
|
|
Term
| Vad är valgiserande tibiaosteostomi och när kan det användas? |
|
Definition
| MNan tar bort en benkil och ändrar på så sätt belastningen i leden. , ex vid artros. 1handsbeh vid artros |
|
|
Term
| Hur snart efter operation med insättande av höft respektive knäprotes får patienterna börja använda sina konstgjorda leder? Rörelse påbörjas när? Belastning när? |
|
Definition
| Höft: Omedelbar mobil.Ex gåbord. |
|
|
Term
| Vilken prognos har höft samt knäproteser vad gäller behov av protesbyte? |
|
Definition
|
|
Term
| Vilka komplikationer kan man se på kort respektive lång sikt för höft och knäproteser? |
|
Definition
Höft: MC-skruv:non-union och caputnekros.
Protes: luxation, infektion, lossning
PTFF: benförkortning
KNÄ: Resorption rnt skruvarna. Infektioner; KNS. |
|
|
Term
| Vanliga kliniska fynd, symtom liksom anamnestiska uppgifter hos patienter med ledinfektioner? Skillnader och likheter mellan bakteriell ledinfektion och aseptisk artrit? |
|
Definition
Ledvätska: Grönbrungrå, illaluktande.
>50 i LPK. >75 % kristaller |
|
|
Term
| Vad är risken med ledinfektioner? |
|
Definition
felläkn vid frakturer
Ytliga vs Djupa.
Djjupa svår behandlade. dränera abscesser, spola leder, debridera nekrotisk vävnad. |
|
|
Term
| Hur definieras osteopeni respektive osteoporos? Vilka är de vanligaste lokalisationerna för ”osteoporosfrakturer”? |
|
Definition
Osteopeni: minskad benmängd
Osteoporos: Försvagning av skelettet
Osteoporosfrakturer: Spongiöst ben: kota, höft, radius, axel |
|
|
Term
| När ska man överväga behandling mot osteoporos och vad är syftet? |
|
Definition
DXA-mätning visat -2,5d. Lågenergitrauma.
Förhindra urkalkningen av skelettet (mha Ca, vit D, bisfosfonater, östrogen) |
|
|
Term
| Vad menas med fyseolysfraktur? Vad är Salter-Harris klassifikationen? Nytta? |
|
Definition
Skada som hos vuxen skulle innebära ledbandsskada, mek svagaste punkten. Fysen är området där tillväxten sker.
SH: KLassifikation av skador genom tillväxtzonen, fysen. Ger prognos för skadan. 1+2 bra prognos. 3+4 risk kvarstå felställning 5+6 risk kvarst felställning och bromsad tillväxt |
|
|
Term
| Hur delas frakturer upp om man använder Salter-Harris klassifikation? På vilket sätt kan denna klassifikation vara till nytta när man behandlar barnfrakturer? |
|
Definition
1=Separation genom fys
2=Separation genom fys och metafys
3= Separation genom fys och epifys
4=Sep meta-epi-fys
5=Krosskada på fysen
6=öppen lacerationsskada osm innefattar fysen
1+2:
3+4: Kan va ind öppen repos ocn internfix
5: Immobil u belastning tre v, pat följs rtg 1 år o se om täppt till fysen; kan kräva excision. |
|
|
Term
| Vilka felställningar kan accepteras på frakturer hos barn? |
|
Definition
Tillväxten kan korrigera felställningar. Ju yngre och närmare en led den är desto större acceptans.
Fraktur i ett ben kan ge längre ben på den sidan. |
|
|
Term
| Vilken akut komplikation måste man utesluta eller verifiera vid suprakondylära armbågsfrakturer hos barn? |
|
Definition
Kärl och nervpåverkan
Kompartmentsyndrom. |
|
|
Term
| Vilka skador och/eller omständigheter ska föra tankarna till misstänkt barnmisshandel? |
|
Definition
Multipla frakturer i olika läknstadier. Extr frakturer, skalle, revben.
Diafysära frakturer. |
|
|
Term
| Vad gör man om man misstänker barnmisshandel? |
|
Definition
Översiktsrtg thorax, skalle, långa rörben.
Fota dokumentra blåm mm.
Socialtjänsten. |
|
|
Term
| Hur behandlas medfödd höftluxation/instabilitet? |
|
Definition
först von Rosen-skena
Sen Frejka kudde?
Rtg kontroll e 4-6 mån |
|
|
Term
| Vad menas med så kallad ”klumpfot”? Hur behandlas detta tillstånd hos nyfödda? |
|
Definition
Klumpfot=spetsfot med fotsulor inåt och böjd fot
Beh: töjningar, gips. Skena 12 mån dygnet runt. Nattskena 4 mån.
Alt Ponsettimetoden. Gipsar ut foten i rätt ställning.
Skenor nattetid till 3-4 års ålder? |
|
|
Term
| Vilka symtom och kliniska fynd hos barn ger misstanke om coxit? Behandling? |
|
Definition
Smärtor, hälta ngra dgr. Gen inflammationstkn.
SMärtande rotationsinskränkning.
Går över på ngra dgr.
Obs inläggning dd bakt coxit och perthes. Rtg, UL. Punktion om baktinf-misstanke. |
|
|
Term
| Vad ska man tänka på om barn söker pga knäsmärtor? |
|
Definition
Förlägger höftsmärtor till knät?
Genu varum/valgus?
Främre knäsmärta? |
|
|
Term
| Vad menas med fyseolys i höften? I vilken ålder mest frekvent? Symtom? Behandling? |
|
Definition
Glidning i tillväxtzonen mellan collum ohc caput.
Prepubertalt.
Subakut smärtor och hälta. Inskr inåtrot. Atrofi i lårmuskler.
Rtgen båda höfter.
Operation, fixerar in caput m skruv/spik. Alt reposition vid akut glidning. |
|
|
Term
| Vad är Perthes sjukdom? I vilken ålder debuterar besvären oftast? Behandling? |
|
Definition
Perthes är cirkulatorisk störn i caput femoris. Oklar orsak.
3-12 år.
Behandling: Självläkande. Risk dåligt läkt i utåtrot. Risk för tidig artros |
|
|
Term
| Vilka ”knölar” i rörelseorganen skall utredas vidare för att utesluta sarkom? |
|
Definition
Alla subkutana >5 cm. Alla djupa=subfasciella
Övriga varningstkn: adherens mot djupet, snabb tillväxt, knölig/hård konsistens, avsaknad av naturlig förklaring (trauma, inf mm) |
|
|
Term
| Vilka indikationer finns för att operera symtomgivande metastaser i skelettet? |
|
Definition
| Lindra smärta och ökad funktionell nivå. |
|
|
Term
| Smärtstillande, grovreposition, preliminär stabilisering? (slutna frakturer) |
|
Definition
Smärtlindra
Distalstatus
Reponering
immobilisering/gips |
|
|
Term
Vad ska man ta med i status för att utesluta eller verifiera komplikationer?
Vad händer efter den akuta handläggningen? |
|
Definition
|
|
Term
Höftfrakturer
Vilka behandlingsalternativ finns för ovanstående frakturer?
Vanligaste faktorer som man tar hänsyn till vid valet av behandling för respektive fraktur?
Ungefärlig tid till läkning? |
|
Definition
Alla höftfrakturer opereras.
MC (odis och disl)
Odis: skruvar. Disl: u 70 år: repos och skruvar Disl ö 70 år: ledprotes (total om pigg, halv om dement)
PTFF: Ju mer trasigt desto instabilare.
Stabil: Stor skruv o platta.
Instabil: Kort märgspik
Full belastning, omedelbar mobil. |
|
|
Term
Tibiakondylfrakturer
Vilka behandlingsalternativ finns för ovanstående frakturer?
Vanligaste faktorer som man tar hänsyn till vid valet av behandling för respektive fraktur?
Ungefärlig tid till läkning? |
|
Definition
=alltid intraart. Oftast lat tibiaplatån. Valgusvåld. Unga(ledbandsska) äldre=TKF.
Oftast op! Platta och skruvar
Markeringsgång. Full bel e 6-12 v. |
|
|
Term
fotledsfrakturer
Vilka behandlingsalternativ finns för ovanstående frakturer?
Vanligaste faktorer som man tar hänsyn till vid valet av behandling för respektive fraktur?
Ungefärlig tid till läkning? |
|
Definition
Uni. Bi (lat o med) Tri.
ABCD-skador. Beroende på var i förh till lat malleolen skadan sitter. A=långt ner.Ju högre upp desto större risk för syndesmosskada.
BEH: Odisl: Gips 6 v. Full belastnin
DIsl: OP, o sen samma.
Syndesmosskada: ställskrv. |
|
|
Term
Handledsfrakturer
-behandlingsalternativ finns för ovanstående frakturer?
Vanligaste faktorer som man tar hänsyn till vid valet av behandling för respektive fraktur?
Ungefärlig tid till läkning? |
|
Definition
Distal radiusfraktur: Sluten rep. Gips. Rtg e rep. Åb 7 dgr för rtg o klin ktrl. Gips 4-5 v. Aktiv rörträn u gipstiden.
Op: Om prim felstl kraftig. Om sl rep ej lyckats. Om frakturglidn vid veckoktrl.
Komplikationer: Malunion, carpaltunnelsyndrom, ext-poll-long-rutpur, inskr rörl, skulder-hand-finger-syndrom (oprop smärta) |
|
|
Term
Armbågsfraktur
-behandlingsalternativ
-Vanligaste faktorer som man tar hänsyn till vid valet av behandling för respektive fraktur?
Ungefärlig tid till läkning? |
|
Definition
Problem: Ofta intraart. Snabbt stel av immob.
-Olecranon: op
Caput radii: fri sup o pron: fri mobil, annars op.
-Suprakondyl fraktur: op om felst el instabilitet. |
|
|
Term
proximala överarmsbrott
Vilka behandlingsalternativ finns för ovanstående frakturer?
Vanligaste faktorer som man tar hänsyn till vid valet av behandling för respektive fraktur?
Ungefärlig tid till läkning? |
|
Definition
-Prox humerus frakturer: -collum anat, tub min, tub maj, coll chir.
Coll chir: Vanl. Oftast stabil. Icke-op beh vanligast (collarncuff, axelina). Svår se på rtg. Musklerna drar iväg o ger felställn.
op: Fraktur-luxztioner. Felställn > benbredd. FElställn tub maj > 5 mm. 3 el 4 fragment. |
|
|
Term
nyckelbensbrott
Vilka behandlingsalternativ finns för ovanstående frakturer?
Vanligaste faktorer som man tar hänsyn till vid valet av behandling för respektive fraktur?
Ungefärlig tid till läkning? |
|
Definition
"Cykelolycka"
-Icke-op vanls. 8-bandage, mitella, fri rörträn. Läkntid 5-6v. Probl m nonunion.
Op om: kraftigt disl, större tvärställda fragment, hotande hudpenetr, pseudoartros(symtomgiv), kraftig malunion, kraftig callus m inklstp. |
|
|
Term
skaftfrakturer i långa rörbenen
Vilka behandlingsalternativ finns för ovanstående frakturer?
Vanligaste faktorer som man tar hänsyn till vid valet av behandling för respektive fraktur?
Ungefärlig tid till läkning? |
|
Definition
-Humerusdiafysfraktur:
Instabil. Be m gips el ortos. Felställn kan tolereras. Kan ge radialispåv m dropphand. Även axel/armbågsstelh, non-union.
Op om: distal fraktur, multipelt trauma.
Femur och tibiafraktur (diafyserna): Högenergiskada.
-Tibia: gipsas om odisl.
-Femur: Alltid op.
Op: märgspik i diafysen. Plattfix i metafysen. Externfix vid öppen.
Ebeh: Märgspik full bel.
Plattor markeringsgå
Rörträn.
Tibia läkn 4 mån
Femur: 6 mån |
|
|
Term
bäckenfrakturer orsakade av låg respektive hög energivåld
Vilka behandlingsalternativ finns för ovanstående frakturer?
Vanligaste faktorer som man tar hänsyn till vid valet av behandling för respektive fraktur?
Ungefärlig tid till läkning? |
|
Definition
Låg: ger enkla ringbrott. Beh: får belasta fullt. 4-6 v läkn.
Högen: Dubbla ringbrott. Skada fram-ochbaktill. Instabil, opereras.Markeringsgång 8-12v. |
|
|
Term
| Diskdegenerationens utveckling: diskbråck, spinal stenos. |
|
Definition
Diskbråck: Disken degeneras och försvagas, nucleus tränger ut i omgivningen.
Spinal stenos: Degenerativa förändringar diskgdegn m osteofyter, facettledsartros och förtjockat lig flavum.; snävar spinalkanalen. Lokala cirkulationen med venös stas i nervrötterna viktig patogenetisk mek. |
|
|
Term
| Typiska symtom hos patienter med spinal stenos? |
|
Definition
Claudicatio intedrmittens liknande.
Gångsvårigh, domningar, ansträngningsrel värk. Lindras vid flexion av ryggen. |
|
|
Term
| Vilka nivåer är vanligast? Vilka strukturer är påverkade vid diskbråck? |
|
Definition
95% från l5-s1 och l4-l5
Anulus fibrosus Nucleus pulposus |
|
|
Term
| Var kommer smärtan ifrån? Hur ser neurologistatus ut för de vanligast drabbade nivåerna? |
|
Definition
Irritation av vävnvader där innehåll från nucleus polpusos irriterar nervrötterna.
Motoriskt bortfall:
Reflexer: s1; akilles. L4; patellar. Sidoskillnader
Sensiblitet: ytlig beröring vasst-trubbigt(Evt)
SLR: smärtprovokationstest. Ökar vid uppåtlyft ben. Nedom knänivå ska det stråla. ssk pos om redan vid 20-30 gr gör ont. |
|
|
Term
| Hur utreder och behandlar man patienter med diskbråck resp spinal stenos? |
|
Definition
Rtg: sänkn av kotavstånd, ostefyter. DT, MRI eller myelografi. (30% har icke-symtomgivande diskbråck).
Behandling: Uttalade smärtor: sängläge, NSAID+paracetamol.Mobil så gpott det går. Op på smärtindikation
SPinal stenos:
Diagnos med DT eller MR, tvärsnittsarea mindre än 75 mm.
Behandling: Viss spontanförbättr föreligger. Långsam progress av för. KOnservativ behandling med träning och NSAID/paracetamol vb.
Op: om kraftigt inskränkt gångsträcka (2-300 m) Dekompressiv laminektomi, frilägger kompr nervrötter |
|
|
Term
|
Definition
o Inspektion (Rodnad? Felställning? Svullnad? Hematom? Synliga skador? Muskelatrofier? etc...)
o Cirkulation (kapillär återfyllnad, färg, temperatur, stas, turgor...)
o Sensorik (av n. medianus, ulnaris och radialis. 2-PD.)
o Motorik
• N. medianus – tummens opposition
• N. ulnaris – adduktion/abduktion
• N. radialis – extension fingrar och handled
o Sträck- och böjfunktion; senor (kom ihåg att testa de ytliga och djupa böjsenorna i fingrarna separat!) |
|
|
Term
| • Handläggning av akut handskada |
|
Definition
o Primärsuturera såret om möjligt
o Förbandsläggning
o Prioritering av patient, hur akut är det?
o Ev antibiotika- och/eller stelkrampsprofylax
o Smärtlindring, fasta
o Kontakt med handkirurgjour |
|
|
Term
| o Cirkulationspåverkan, amputationsskador |
|
Definition
• Kontakt med handkirurgjour, kom överens om transport.
• Korrekt förvaring av amputat! |
|
|
Term
|
Definition
• Status med 2-PD/vasst-trubbigt. Kom ihåg att testa separat radiala respektive ulnara halvan av fingertoppen!
• Digitalnever (proximalt om DIP-leden) opereras inom ca 5 dygn.
• Större nerver (medianus, ulnaris) opereras helst inom ett dygn. |
|
|
Term
|
Definition
• Testa både djupa och ytliga böjsenorna i status!
• Böjsenskador ska remitteras till handkirurgisk klinik och opereras inom 1-2 dygn (viktigt att både operationen och den postoperativa rehabiliteringen blir optimal, risk för ruptur eller sammanväxningar med stelhet). |
|
|
Term
|
Definition
• Indikationer för kirurgi – rotationsfelställning, ledytehak, instabilitet, etc).
• Kan finnas skador även om röntgen är ua! (t.ex. scaphoideumfraktur eller ligamentskador). |
|
|
Term
|
Definition
• Purulenta/septiska artriter och tendovaginiter är akuta tillstånd som kräver snabbt omhändertagande.
• Typiska symptom – rodnad, svullnad, smärta vid aktiv och passiv rörelse, smärta vid palpation. |
|
|
Term
| o Ulnar kollateralligamentskada = ”skidåkartumme” |
|
Definition
Röntgen kan visa slitfragment.
• Diagnostik – stabilitetstesta!
• Partiell skada – gipsbehandling, total avslitning – operation. |
|
|
Term
| o Malletfinger = droppfinger |
|
Definition
• Röntga! (Om slitfragment omfattar mer än 1/3 av ledytan och är dislocerat kan det vara aktuellt med operation).
• Behandla med malletskena minst 6-8 veckor. |
|
|
Term
|
Definition
| Remiss till handkirurg när det blir funktionsinskränkande (mer än 30 graders extensionsinskränkning i MCP-leden eller påverkan PIP-led) |
|
|
Term
|
Definition
Handstatus inklusive Pahelns och Tinels test.
Lättare symptom – remiss till arbetsterapeut för nattskena.
Svårare besvär, ev permanent nedsatt motorik/sensorik – remiss neurografi och för operation |
|
|
Term
|
Definition
Värk och ömhet över tumbasen, smärta vid Grindings test.
Röntgen, remiss till arbetsterapeut för ortoser, ev cortisoninjektion.
Otillräcklig effekt av konservativ behandling – remiss för operation |
|
|
Term
| o Tendinit - Morbus de Quervain |
|
Definition
Tendinit 1:a dorsala senfacket
Diagnos – lokal ömhet samt Finkelsteins test.
Behandling – ortos via arbetsterapeut, antiflogistika, cortisoninjektion.
Otillräcklig effekt av konservativ behandling – remiss för operation. |
|
|
Term
| o Tendinitis stenosans = triggerfinger |
|
Definition
Upphakningar/låsningar vid sträckning/böjning av fingret.
Behandling – cortisoninjektion, om ingen effekt remiss för operation. |
|
|
Term
|
Definition
Vid osäker diagnos – remiss för ultraljud.
Operation endast vid besvär, kan spontant gå i regress. |
|
|
Term
|
Definition
perifer cirkulation
kapillärcirkulation
sensibilitet
Motorik
Senfunktion |
|
|
Term
|
Definition
venös insufficiens. Andra generella orsaker till kroniska
bensår är arteriell insufficiens, kombinerad venös-arteriell, hypertoni, vaskulit, diabetes,
hydrostas, pyoderma gangrenosum, tumör, trauma och strålbehandling |
|
|
Term
| Statusfynd vid venös insuff-sår |
|
Definition
kliniska fynd vid venös insufficiens är pittingödem, pigmentering,
lipodermatoskleros, atrophie blanche och staseksem |
|
|
Term
Hämmande faktorer för sårläkning
-lokala
-systemiska |
|
Definition
Hämmnade faktorer för sårläkning i
detta fall kan vara nedsatt rörlighet (dålig venös återtransport), immunosuppression
(Prednisolon), hjärtsvikt, hög ålder, och rökning.
Lokalt hämmande faktorer kan vara
otillräcklig kompression (stödstrumpa) , ödem (svikt, gångproblem), och maceration av
sårkanter (olämpliga kompresser som inte förmå ta hand om exudat).
infektion, nekroser, kraftig fibrinbeläggning eller eksem |
|
|
Term
| Åtgärder vid kompartmentsyndrom |
|
Definition
Ta bort förband.
Sänk arm till hjärthöjd
Kontrollera BT, ge vätska om lågt
Fasciotomi om ej hjälp t av ovanstående |
|
|
