Term
| Bruttonationalprodukt – BNP |
|
Definition
| Är värdet av all de varor och tjänster som produceras inom ett land. |
|
|
Term
| Är BNP ett bra mått på välfärd? |
|
Definition
- Nej.
o BNP mäter inte allt, missar vissa faktorer såsom hemarbete.
o Svårt mått att veta om det är reella siffror. BNPn som den beräknas idag har ökat avsevärt, men kan detta bero på en omfördelning av marknaden och att mer arbete syns i offentlig omsättning. Kvinnors ökade arbete utanför hemmet, men där kanske samma tjänster utförs men i ett företags regi?
o BNP mäter inte inkomstfördelningen vilket gör det svårt att mäta välfärd. En person kan tjäna alla pengar och BNP kan fortfarande öka.
o BNP tar inte hänsyn till material, miljö och resursförbrukning, då den beräknar i bruttotermer.
o Kanske hade en nettonationalprodukt varit mer rättvisande.
- Ja.
o BNP är bra att använda som en konjunkturindikator och något av en väckarklocka, då man ser tidigt att något håller på att hända på marknaden. |
|
|
Term
Att mäta BNP – tre definitioner
(vad räknas inte med?) |
|
Definition
1. All försäljning av varor och tjänster till slutanvändare (final goods) under en given period
Y= C + I + G + Ex – Im
Y= slutanvändare (och BNP)
I= Investeringar
C= konsumtion (privat sektor)
Ex= Export
Im= import
G= konsumtion government (offentlig sektors konsumtion)
OBS! I BNP beräknas inte transföreringar såsom bidrag etc. in.
2. Summan av allt förädlingsvärde (value added) under en given period
Alla affärer även emellan leden räknas in med denna modell, Stålverk till bilfabrik, bilfabrik till slutanvändare osv. Glöm här inte att ta bort kostnaden för inköp mellan leden. Det ska inte spela någon roll huruvida företaget tillverkar sina egna råvaror, eller om det säljs mellan led.
3. Summan av alla inkomster i landet under en given period
Arbetsinkomst, företags kapitalinkomster och indirekta skatter. |
|
|
Term
|
Definition
| Eftersom BNP ska användas som ett jämförelseindex gäller det att prisförändringar och inflation över tid inte får påverka priset, man använder därför nominell BNP där man bestämmer ett ”standardpris” hellre än att man använder det reella priset, då detta blir missvisande och ofta betydligt större ökningar av BNP än vad som faktiskt är fallet. |
|
|
Term
|
Definition
L (labour force)= N (employment) + U (unemployment)
Där arbetslösheten betecknas u.
u=U/L
För att klassas som arbetslös (u) krävs att man dels inte har ett jobb i dagsläget, men också att man letar efter ett. Detta innebär att den grupp som inte aktivt letar efter ett jobb, studenter, pensionärer etc uträknas, men också att de som egentligen skulle vilja ha ett jobb men som ”gett upp” och inte längre söker jobb, eller som inte är anmälda hos arbetsförmedlingen heller inte räknas som arbetslösa. Graden av arbetslöshet kan därför vara en missvisande indikator på hur det ser ut på arbetsmarknaden. T.ex. Om alla som är arbetslösa ”ger upp” och slutar att leta efter jobb så sjunker arbetslösheten i procent till 0, vilket inte skulle vara den sanna siffran. |
|
|
Term
| Kort, medellång och lång sikt |
|
Definition
Kort sikt (ca 1-3 år)
På kort sikt är priserna konstanta. Förändringar sker framförallt i efterfrågan (t.ex. på grund av kundförtroende) och jämvikt hinner inte anpassas. Detta kan leda till hög- och lågkonjunktur. Icke paretoeffektiva jämvikter kan uppstå.
Medellång sikt ( max 10 år)
På medellång sikt hinner efterfrågan och utbud att anpassa sig till jämvikt och priserna anpassas. Det hinner bli inflation och deflation, men produktionsfaktorerna är konstanta.
På lång sikt
Hinner även produktionsfaktorer att förändras och man kan uppnå en långsiktig jämvikt. |
|
|
Term
|
Definition
| 1. inte är förklarade inom modellen 2. variabler som beror på andra i modellen |
|
|
