Term
| Centralt begrepp: Developmental model - lahey & Waldman |
|
Definition
| Antisocial benägenhet, tre dimensioner av temperament samt en låg kognitiv förmåga |
|
|
Term
| Centralt begrepp: Developmental taxonomy - Moffitt |
|
Definition
| Två (tre, absteiners) typer av livsbanor, AL & LCP |
|
|
Term
| Centralt begrepp: ICAP - Farrington |
|
Definition
|
|
Term
| Centralt begrepp: SDM - Catalano & Hawkins mfl. |
|
Definition
| Två utvecklingsvägar, prosocial eller antisocial. Integrerar sociala band, social kontroll, social inlärning och diferential association |
|
|
Term
| Centralt begrepp: Personal control theroy - LeBlanc |
|
Definition
| (Kaosteori) Generellt avvikande beteende (Deviant behavior syndrome) |
|
|
Term
| Centralt begrepp: Age graded theory - Sampson & Laub |
|
Definition
| Informell social kontroll, Socialt kapital / (Human agency. rutinaktiviteter) |
|
|
Term
| Centralt begrepp: Interactional theory - Thornberry & Krohn |
|
Definition
| Fokus på faktorer som främjar normbrytande beteende vid olika åldrar. Ömsesidiga orsakssamband. |
|
|
Term
| Centralt begrepp: Ecological action theory - Wikström |
|
Definition
| Individuella egenskaper + handlingsmiljö = handling (Individens brottsbenägenhet) |
|
|
Term
| Integrerad livsloppsteori |
|
Definition
* Vill förklara brott(slighet) genom att förena olika teorier
* Försöker identifiera & förstå det krim. beteendets orsaker ut ett dynamiskt perspektiv
* Fokus på de processer/dynamik som uppstår när ett krim beteende utvecklas. |
|
|
Term
| Socialt kapital / Human agency |
|
Definition
| Socialt kapital = Den ryggsäck med erfarenheter & sociala band man har med sig från barndomen. Human agency = Kognitiva förmågor att fatta beslut ""fri vilja"" (Age graded theory) |
|
|
Term
|
Definition
| Livsloppsteorier fokuserar på hur livshändelser, individens utveckling och riskfaktorer inverkar på en kriminell karriär. Det finns en kontinuitet. vikt av att ingripa tidigt |
|
|
Term
|
Definition
| Den anknytning en individ har till andra människor i sin omgivning, först familjen, sedan vänner, skola, andra vuxna, andra i samma ålder osv. |
|
|
Term
| Social struktur (sociostrukturella teorier & Sociala processer) |
|
Definition
1. Strain & Social desorganisation.
2. Differential association, social inlärning, sociala band, självkontroll & labelling |
|
|
Term
| Olika typer av normbrytande grupper: 2 ur Moffitt & 3 ur LeBlanc |
|
Definition
Moffitt: AL & LCP, ungdomsbegränsat samt livstidsbestående.
LeBlanc: Persistent (Lång tid), transitory (Ungdomsåren), common (enstaka tillfällen) |
|
|
Term
|
Definition
| Faktorer som inverkar positivt resp. negativt mot personens utveckling till att bli en prosocial individ. Oftast delas de in i områden inom individen, inom familjen, skolan, osv. Ju fler skyddsfaktorer desto bättre o vv. |
|
|
Term
|
Definition
| Kumulativ = succesivt adderande. Något ger något annat, tex Låg IQ -> Sämre skolprestationer -> vill inte vara i skolan, skolkar -> träffar andra som skolkar -> Hittar på bus/börjar med droger. Låg IQ är ej = börjar med droger, men kan på sikt leda dit. " |
|
|
Term
| Informell & Formell kontroll |
|
Definition
| Informell kontroll = Responsen en individ får av prosociala aktörer i ens närhet. Formell kontroll = Lagar i samhället" |
|
|
Term
|
Definition
I fattiga områden samlas individer med olika kulturell bakgrund vilket orsakar kulturell konflikt
Förstörning av informell social kontroll leder till social desorganisation - gängbildning ersätter konventionella institutioner (socialiseringsmedel) - överförning av antisociala värderingar" |
|
|
Term
|
Definition
| Individer strävar efter materiell framgång - men inte alla har dessa resurser som kravs för att uppnå detta, Därför ser dessa individer kriminalitet som ett passande alternativ för att uppnå framgång |
|
|
Term
| Differential association teori (DAT) |
|
Definition
| Kriminellt beteende lärs i association med andra som förespråkar antisocialt beteende |
|
|
Term
|
Definition
| Kriminellt beteende lärs genom socialisering - social bestraffning / belöning |
|
|
Term
|
Definition
Band till sociala institutioner förebygger kriminalitet.
Fyra komponenter: Anknytning, engagemang, involverande och övertygelse |
|
|
Term
|
Definition
| låg självkontroll förklarar normbrytande beteende - negativa uppfostringsstrategier |
|
|
Term
|
Definition
| Stämpling leder individer till att anpassa deras identitet till stämpeln |
|
|
Term
| Psykologiska teorier, 4 stora grenar:, |
|
Definition
1. Brott orsakas av dysfunktionalitet inom individen (tex mental sjukdom, personlighetsstörning)
2. Brott orsakas av inlärda beteenden.
3. Brott orsakas av svårighet med anknytning
4. Brott orsakas av bristande självkontroll. |
|
|
Term
| Utvecklings- & Livsloppsteorier: Faktorer som påverkar en kriminell karriär. 5 st |
|
Definition
* Strukturella faktorer (inkomst och status)
Socialisations faktorer (familje- and kamratrelationer)
Biologiska faktorer (storlek och styrka, genetiska faktorer)
Psykologiska faktorer (intelligens och personlighet)
Möjliggörande faktorier (såsom bristfälligt polisiärt arbete för att skydda medborgarna,
lättillgängligt stöldgods) |
|
|
Term
| Skillnaden mellan utvecklingsteorier och livsloppsteorier |
|
Definition
| Utvecklingsteorier fokuserar på hur en kriminell karriär utvecklas, och på riskfaktorer som är involverade i denna mekanism. Livsloppsteorier fokuserar på hur livshändelser, individens utveckling och riskfaktorer inverkar på en kriminell karriär. Det finns en kontinuitet - vikt av att ingripa tidigt!" |
|
|
Term
| Huvudfrågeställningar inom utvecklings- och livsloppsteorier. 4 st., |
|
Definition
1. Förklara inomindividsförändringar under livsloppet
2. Effekter av olika livshändelser för en kriminell karriärs utveckling och upphörande.
3. Effekter av risk- och skyddsfaktorer vid olika åldrar.
4. Mekanismer bakom utveckling av kriminellt och antisocialt beteende vid olika åldrar |
|
|
Term
| Konventionella perspektiv som ofta integreras. 6 st. |
|
Definition
Biologisk determinism
sociala band
inlärningsteorier
strain
självkontroll
rational choice |
|
|
Term
| vi vet att...de flesta debuterar i brott vid... |
|
Definition
|
|
Term
| vi vet att...de flesta brott begås mellan... |
|
Definition
|
|
Term
| vi vet att...De flesta trappar ner sin brottslighet mellan... |
|
Definition
|
|
Term
| vi vet att...kriminalitet ofta är ett symptom på... |
|
Definition
| ...en komplex antisocial livsstil |
|
|
Term
| Vilka är de tre delarna i temperamentet som Lahey & Waldman beskriver (samt den sista delen) |
|
Definition
1. Prosocialitet
2. negativa emotioner
3. spänningssökande
4. låg kognitiv och språklig förmåga |
|
|
Term
| Vad är genetik-miljö-interaktion (Lahey & Waldman)? |
|
Definition
En beskrivning av den totala effekten av barnets riskfaktorer & miljöns riskfaktorer.
1. passivt - barn & miljö påverkas av samma gener.
2. evokativt - barnets genetik påverkar miljön
3. aktivt - barnets genetik leder till att denne själv söker sig till vissa miljöer. |
|
|
Term
| Vilka konventionella teorier finns i Lahey & Waldmans developmental model of the propensity to offend? |
|
Definition
Social inlärning
(utvecklingsteorier)
beteendegenetik |
|
|
Term
| Vad vill Lahey & Waldman förklara med sin teori och vad är syftet? |
|
Definition
En modell om utvecklingen av en persons disposition att begå brott och relaterade mentala problem. Fokus på barndomen och ungdomen.
Syftet: Förklara hur ärftliga och miljömässiga faktorer interagerar och orsakar normbrytande beteende. |
|
|
Term
| Varför finns individuella skillnader vad gäller disposition mot normbrytande beteende enligt Lahey & Waldmans teori?, |
|
Definition
på grund av barnets egna roll och miljöpåverkan. Barnets personlighet och beteende påverkar vad barnet exponeras för och lär sig och därmed utfallet. (genetik-miljö-samspel)
|
|
|
Term
| Enligt Moffitt; Varför begår AL-individer brott? |
|
Definition
Mognadsglapp (Stävar efter självständighet, materiella tillgångar och (kärleks)relationer)
Negativa kamrater (Tar efter gruppen!)
Motiveras av tristess |
|
|
Term
| Vilka konventionella teorier hittas i Moffitts teori? |
|
Definition
AL- Inlärning på olika sätt.
LCP- låga kognitiva förmågor, svaga sociala band. |
|
|
Term
| Enligt Moffitt; Varför begår LCP-individer brott? |
|
Definition
| Kognitiva brister, bristfälligt föräldraskap, dysfunktionella familjer, låg SES, neuropsykologiska brister. Väldsamma brott, mångfald, instrumentella motiv. BLAND ANNAT |
|
|
Term
| Varför är det svårt för en LCP individ att bryta från den kriminella banan? |
|
Definition
Det beror på att möjligheten att återgå blir allt mindre
Konsekvenserna av brottslighet (fängelse, skulder, skolavhopp)
Livsdomänerna upprätthåller... (Våld i nära relation, alkoholmissbruk mm) |
|
|
Term
| Vilka 5 konventionella teorier hittas i Farringtons ICAP-teori? |
|
Definition
strain
social kontroll
social inlärning
differential association
labelling |
|
|
Term
| Farrington beskriver två typer av antisocial potential. Vilka? |
|
Definition
Långtids: impulsivitet, strain och antisociala förebilder, anknytning och socialisering samt livshändelser
Korttids: Möjligheter/tillfälligheter och passande offer -situationella faktorer |
|
|
Term
| Vad beror kriminalitet på enligt Farrington? |
|
Definition
| Individens "risk" i interaktion med situationen/miljön som individen befinner sig i. |
|
|
Term
| Varför är det bra att identifiera riskfaktirer hos en individ (ICAP)? |
|
Definition
| Genom att identifiera en individs riskfaktorer kan riktade preventiva- eller behandlingsåtgärder sättas in. |
|
|
Term
| Vilka typer av risk- (och skydds-)faktorer finns det? |
|
Definition
Individuella (temperament, empati osv)
Biologiska (Neurokemiska & hormonella osv)
Psykologiska (Låg IQ, psykopati osv)
Sociala ( i skolan & i familjen) |
|
|
Term
| Vilka faktorer inverkar för att en brottslig handling ska begås enligt ICAP? |
|
Definition
Utgångspunkt:
Handlingen beror på interaktionen mellan individen och dennes ”AP för stunden” och den sociala miljön (brottstillfällen och potentiella offer). |
|
|
Term
| Varför börjar individer begå brott enligt ICAP? |
|
Definition
Ökad långtids-AP
Orsakas av ökad motivation över tid (t.ex. vilja att få materiella tillgångar, status, sex, spänning) fysiska förmågor och förändringar i socialisationsinflytanden (minskad betydelse av föräldrarna –ökad betydelse av kamrater)
Ökad korttids-AP
Orsakas av ökad motivation ”för stunden” (t.ex. uttråkad, arg, onykter, frustrerad) och ökade möjligheter till kriminalitet p.g.a förändringar i rutinaktiviteter (t. ex. att personen går ut oftare)
Förändrade beslutsprocesser
För att synen på kriminalitet förändras (t. ex. viktigare vad kompisarna tycker än vad föräldrarna tycker) |
|
|
Term
| Vilka konventionella teorier finns i catalanos SDM-teori? |
|
Definition
social kontroll, sociala band, social inlärning och differential association
(Även band till samhället) |
|
|
Term
| Vilka två utvecklingsvägar finns inom SDM-teorin? -catalano |
|
Definition
| Prosocial eller antisocial |
|
|
Term
| Vilka komponenter finns i de två utvecklingsvägarna som Catalano skriver om? |
|
Definition
1. Möjlighet att engagera sig
2. Förmågan att delta
3. Grad av engagemang
4. Grad av förstärkning |
|
|
Term
| Vad vill catalano med flera kunna göra genom Social development modellen? |
|
Definition
Förutsäga utvecklingen av olika former av antisocialt beteende i barndomen genom att implementera kända riskfaktorer i en teori om mänskligt beteende
(Fokuserar på socialiseringsprocessen mellan ungdomen och grupper i omgivningen) |
|
|
Term
| Vilka är de tre predikationerna för om en individ tar den pro- eller antisociala vägen enligt Catalano? |
|
Definition
1. External constrains (grad av kontroll)
2. Individens egenskaper
3. Position i den sociala strukturen (SES, ålder, kön osv) |
|
|
Term
| Vilka tre betingelser behövs för att en individ ska utveckla antisocialt beteende enligt catalanos SDM? |
|
Definition
1. Att individen exponeras för mer antisocialt input än prosocialt
2. Att individen bedömer att belöningarna för att begå brott är större än kostnaderna
3. Att individen utvecklar sociala band till andra med antisocialt beteende och som uppmuntrar till fortsatt antisocialt beteende för att upprätthålla dessa band |
|
|
Term
| Varför slutar individer att begå brott enligt Catalanos SDM? |
|
Definition
När stora antisociala möjligheter och belöningar övergår till större prosociala möjligheter och belöningar
När detta sker under en längre tid sker ett successivt skifte i sociala band och övertygelser
(Prosociala band och övertygelse är av stor betydelse!) |
|
|
Term
| Vilka är effekterna av livshändelser på brottslighet enligt catalanos SDM? |
|
Definition
| Livshändelser kan påverka brottsligt beteende genom att påverka teorins variabler. T ex. att gifta sig med en icke-kriminell person ökar prosociala möjligheter, öka belöningen av prosociala beteenden och öka kostnader för brottsligt beteende |
|
|
Term
| Vilka konventionella teorier hittas i LeBlancs Personal control theory? |
|
Definition
social inlärning
diffrential association
och rational
choice |
|
|
Term
| LeBlanc pratar om 4 kontrollmekanismer, vilka? |
|
Definition
1. Anknytning/bonds
2. Allocentrism
3. Prosociala förebilder/modelling
4. Begränsningar/constrains (externa & interna) |
|
|
Term
| Vilka tre typer av förbrytare har LeBlanc identifierat? |
|
Definition
Persistenta: Svaga band, egocentriska, antisociala förebilder, svag kontroll
Tillfälliga (transistory): måttlig kontroll och påverkas av situationen/möjligheter (”AL”)
Vanliga (common): påverkas av möjligheter - experimenterande |
|
|
Term
| Vad beror kriminella handlinga på enligt LeBlanc? |
|
Definition
| Bristande kontrollmekanismer som bl a beror på: Social desorganisation, biologiska förklaringar, förebilder/modeller/inlärning osv |
|
|
Term
| Vilka är de fyra subkomponenterna till det generellt avvikande beteendet (som är det centrala begreppet hos LeBlancs personal control-teori) |
|
Definition
Kovert-
Overt-
Auktoritetskonflikt-
vårdslöst-
-BETEENDE |
|
|
Term
| Vilken form har LeBlancs utvecklingsbanor och vilka två typer av förändringar påverkar formen på livsbanorna? |
|
Definition
Upp-och-nervänd U, alla utvecklingsbanor är individuella.
Kvantitativa förändringar (Grad av delaktighet, frekvens, utvecklingshastighet)
Kvalitativa förändringar (Vad som händer i en viss utvecklingssekvens, t ex avancera i allvarhetsgrad) |
|
|
Term
| Vilka effekter har livshändelser på det kriminella livet enligt LeBlanc? |
|
Definition
Har endast indirekta effekter på brottsligt beteende
Påverkar kontrollfunktionerna som i sin tur kan öka eller minska sannolikheten för kriminalitet |
|
|
Term
| Vilken teori är den enda som fokuserar på varför individer INTE begår brott, och varför kan man tycka att den gör det på "fel" sätt? |
|
Definition
| General age-graded theory - Sampson & Laub. Pga att den bedriver sin forskning på män trots att KVINNOR begår brott i mindre utsträckning än män. |
|
|
Term
| Vad menar sampson & laub är den största anledningen till varför människor INTE begår brott? |
|
Definition
| Starka band till samhället och stor informell social kontroll |
|
|
Term
| Menar Sampson & Laub att livshändelser har stor eller liten påverkan på fortsatt kriminalitet? |
|
Definition
| Stor! Detta pga att livshändelser kan leda till nya sociala band vilket leder till högre grad av social kontroll. |
|
|
Term
| Vilka är de tre faktorer som påverkar upprätthållande och ev upphörande av kriminalitet i vuxenåren enligt Sampson & Laubs age-graded theory? |
|
Definition
Informell social kontroll (prosociala anknytningar)
Rutinaktiviteter
Human agency (fri vilja, kognitiva förmågor) |
|
|
Term
| Hur förklarar Sampson & Laub individuella kriminella livslopp? |
|
Definition
| Olikheter i informell social kontroll genom livet skapar individuella kriminella livslopp. |
|
|
Term
| Vad menar Sampson & Laub med att starka band skapar socialt kapital? |
|
Definition
Socialt kapital - summan av den tillit, de normer som etablerats i en individs relationer med andra
Tidig påbyggnad av kapital genom att skapa starka band till föräldrar och skola ”betalar sig” i vuxen ålder (karriär, familjebildning etc).
Ett stort socialt kapital minskar risken att bli kriminell (”kostar för mycket”. |
|
|
Term
| Vad menar Sampson & Laub i sin age-gradad teori med åldersrelaterade livshändelser? |
|
Definition
Olika utvecklingsfaser innebär exponering för olika typer av informell kontroll.
Föräldrauppfostran
Övervakning, konsekvens, värme
Känslomässig anknytning till föräldrar i barndomen
Anknytning till skola och kompisar i ungdomen
Stabilt äktenskap i vuxen ålder
Militärtjänstgöring
Anställning |
|
|
Term
| Vilket fokus har Thornberg & Krohn i sin interactional theory? |
|
Definition
Fokus på faktorer som främjar antisocialt beteende vid olika
åldrar. ONSET VID OLIKA ÅLDRAR! |
|
|
Term
Thornberg & Krohn menar att orsaker till antisocialt beteende varierar beroende på
debutåldern. Vad är anledningen för individer som debuterar: Tidigt? (3 punkter) |
|
Definition
| Tidig debut: Neuropsykologiska brister, problem hos föräldrarna/ uppfostringssvårigheter, position i den sociala strukturen |
|
|
Term
Thornberg & Krohn menar att orsaker till antisocialt beteende varierar beroende på
debutåldern. Vad är anledningen för individer som debuterar: Vid skolåldern, 6-12 år? |
|
Definition
6-12: Brister i den sociala miljön (t ex fattigdom, arbetslöshet)
Även Stress i familjen |
|
|
Term
Thornberg & Krohn menar att orsaker till antisocialt beteende varierar beroende på
debutåldern. Vad är anledningen för individer som debuterar: Vid ungdomsåren, 12-18 år? |
|
Definition
12-18: problem i skolan, kamratrelationer eller ”gamla” orsaksfaktorer
som inte längre skyddas i samma utsträckning. |
|
|
Term
Thornberg & Krohn menar att orsaker till antisocialt beteende varierar beroende på
debutåldern. Vad är anledningen för individer som debuterar: Vid sena ungdomsår, 18-25 år? |
|
Definition
Late starters 18-25: kognitiva brister men bra skyddsfaktorer tidigare i
livet. Klivet till vuxenlivet. Droger viss betydelse. |
|
|
Term
| Vilka två konventionella teorier är mest framträdande i Thornberry och Krohn? |
|
Definition
| Social inlärning och sociala band |
|
|
Term
| Vilken teori menar att de INTE utgår från olika distinkta typer med olika etiologi? |
|
Definition
| Interactional theory med Thornberry & Krohn |
|
|
Term
| Thornberry & Krohn talar om tre faktorer som kan förklara kontinuitet och förändringar, vilka är de? |
|
Definition
Påverkan under livsloppet;
Utvecklingen av kriminellt beteende samverkar med utvecklingen i andra avseenden.
Bidirektionell kausalitet;
Beteendemönster skapas genom interaktion mellan miljö och människa.
Proportionalitet av orsak och verkan;
Kriminalitet är multifaktoriellt och vad som är en direkt riskfaktor hos en människa behöver inte vara det hos en annan..
Antal faktorer, styrkan av dessa, ackumulering, skyddsfaktorer etc avgör
När kausala styrkan ökar så ökar också sannolikheten/allvarhetsgraden |
|
|
Term
| Hur förklarar Thornberg & Krohn att tidig debut oftast är liktydig med en lång kriminell karriär? |
|
Definition
Tidig debut orsakas ofta av mer extrema orsaksfaktorer vilka också då är mer stabila.
Tidiga beteendeproblem får ofta negativa konsekvenser som i sin tur ökar risken för fortsatt kriminalitet. Kontinuitet. |
|
|
Term
| Hur förklarar Thornberg & Krohn upphörande av normbrytande beteende? (3. möjliga processer) |
|
Definition
1. Ju högre debutålder desto svagare orsakssamband
Orsaksfaktorer är färre och mindre utpräglade/ kopplade och därmed mindre stabila och mer förändringsbenägna
2. Orsaksfaktorer får inte kraft nog att etablera kriminellt beteende
Det finns faktorer som skyddar mot negativ utveckling.
3. Närvaro av skyddande faktorer som reducerar de negativa konsekvenserna av kriminellt beteende |
|
|
Term
| Vad menar Wikström i sin ecological action-teori att brottsbenägenhet beror på? (2 samverkande delar) |
|
Definition
Brottsbenägenhet: beror på moraluppfattning och
självkontroll.
Moralvärden påverkar moraluppfattningen.
Exekutiva funktioner påverkar självkontroll. |
|
|
Term
| Vilka tre faktorer integreras i ecological action -Wikström, för att förklara kriminalitet? Vilken av dessa är av störst vikt? |
|
Definition
Individuella, ekologiska och situationella faktorer.
Situationella faktorer stor betydelse både för utveckling av kriminalitet men också för själva brottshandlingen |
|
|
Term
| Hur förklarar Wikström ordet "brottsbenägenhet"? |
|
Definition
| Brottsbenägenhet är individens benägenhet att bryta mot moraliska regler och inte själva handlingen. |
|
|
Term
| Vilka två grundförutsättningar finns hos individen för att den ska begå brott enligt Wikström? |
|
Definition
1. Förutsättningar hos individen
De ser kriminella handlingar som ett handlingsalternativ
2. Förutsättningar i situationen
Motivation att begå brott vilket skapas av interaktionen mellan individens (brottsbenägenhet) och situationens (setting) kriminogena karaktär. |
|
|
Term
| Wikström, förklara: Setting |
|
Definition
| Settings är de situationer av personer, föremål och händelser som en individ är direkt involverad i och kan reagera på. |
|
|
Term
| Wikström, förklara: Aktivitetsfält |
|
Definition
Aktivitetsfältet är alla de ”settings” där individen utvecklas och är aktiv (agerar) d vs en individs totala ”miljö”.
Inititalt litet men ökar i storlek och diversitet över tid |
|
|
Term
| Wikström, förklara: Handlingskontext |
|
Definition
| Handlingskontexten är den situation då individen interagerar med en specifik setting vilket via situationella mekanismer resulterar i t ex brott. |
|
|
Term
| Wikström, förklara: Situationella mekanismer |
|
Definition
| Situationella mekansimer: beslutsprocess och uppfattade alternativa möjligheter |
|
|
Term
| Vilka tre huvudkomponenter har en handlingskontext enligt Wikström? |
|
Definition
| Skärningspunkt, interaktion, handling |
|
|
Term
| Wikström beskriver en hämmande och två främjande mekanismer kring om en individ väljer att begå brott i en given handlingsmiljö. Vilka? |
|
Definition
Hämmande: Övervakning
Främjande: Friktion och tillfällen |
|
|
Term
| Wikström beskriver i sin modell två delar i en individs egenskaper/benägenhet som påverkar beslutet att begå eller inte begå brott. Vilka och på vilket sätt? |
|
Definition
Moralvärden och emotioner, påverkar/är individens moraluppfattning.
Exekutiva funktioner, påverkar självkontrollen. |
|
|
Term
| Vilka två anledningar ger Wikström till kriminalitet ökar eller upphör? |
|
Definition
Beror på förändringar i en individs handlingskontext genom att:
1. Individen utvecklas och förändras
Typ av reaktion i en viss situation förändras
2. Individens aktivitetsfält förändras/byts ut
Skapar nya settings som individen hamnar i
T ex flyttar från ett bostadsområde till ett annat
Förändring i handlingskontexten skapar nya beteendemönster |
|
|
Term
| Vad beror kontinuitet på enligt Wikström? |
|
Definition
| Kontinuitet beror på stabilitet av individens brottsbenägenhet OCH stabilitet av ett bristfälligt aktivitetsfällt (möjligheter, provokationer och bristfällig övervakning) |
|
|
Term
| Hur förklarar Wikström ungdomsdebutanter? |
|
Definition
Ungdomsåren innebar en ökning av kriminogena faktorer i aktivitetsfältet - t ex oövervakade aktiviteter
Risken av begå brott beror individernas förmåga att hantera dessa förändringar i aktivitetsfältet |
|
|
Term
| Förklarar Wikström varför vuxna börjar begå brott? |
|
Definition
|
|
Term
| Förklara: Kriminell karriär |
|
Definition
Den longitudinella serien av brott som begås av en enskild gärningsman
Utgörs av olika dimensioner:
Deltagande, frekvens, duration, allvarhetsgrad. |
|
|
Term
|
Definition
Vägar genom livstiden
Omfattar en serie kulturellt definierade, åldersanknutna roller och sociala förändringar som sker över tid |
|
|
Term
|
Definition
| Sättet på vilket brottsligt beteende stimuleras och den process genom vilken kontinuiteten, frekvensen och mångfalden av brott skapas |
|
|
Term
| Förklara: Försvårande omständighet |
|
Definition
| En serie händelser under utvecklingen som trappar upp eller ökar graden av allvar över tid |
|
|
Term
| Förklara: Upprätthållande (continuity) |
|
Definition
| Beskriver kontinuitet i kriminalitet eller kontinuerligt involvering i förbrytelse |
|
|
Term
| Förklara: Nedtrappning i brottsfrekvens eller typ (deescalation) |
|
Definition
| Brottslingen begår mindre våldssamma brott än tidigare |
|
|
Term
| Förklara: Upphörande (desistance) |
|
Definition
| Avbrott i kriminella aktiviteter eller avslutning av en period av involvering i kriminella aktiviteter |
|
|
Term
| Vilka tre teorier menar att livshändelser är av vikt under en individs kriminella bana? |
|
Definition
| Farrington, Sampson & Laub samt Wikström |
|
|
Term
| Nämn en nackdel och en fördel med Lahey & Waldmans teori |
|
Definition
-
CADS ett trubbigt instrument, låg intern validet
Tittar ej på vad som händer i vuxenlivet eller vad som bidrar till upphörande
+
Kombinerar flera faktorer som täcker in många aspekter på tänkbara förklaringar
En kognitiv dimension i CADS
Förklarar individuella utvecklingsbanor
Mellanindivids- och inomindividsskillnader |
|
|
Term
| Nämn en nackdel och en fördel med Moffitts teori |
|
Definition
-
Begränsad till två grupper
Verklighet mer komplex
LCP-gruppen upphör också!
+
De grupper som beskrivs förklarar både debut och kontinuitet etc
Förklarar normbrytande beteende i tonåren
Tar hänsyn till både biologi och personlighet |
|
|
Term
| Nämn en nackdel och en fördel med Farringtons teori |
|
Definition
-
Tittar inte på olika åldersintervall, etnicitet och kön
En och samma modell förväntas fungera för alla typer av brott och alla typer av individer i olika åldrar
Tar inte hänsyn till biologiska faktorer eller könsskillnader
Fokus på onset
+
Pratar om en inbyggd ”potential” inom oss alla och inte i distinkta grupper vilket kan begränsa!
Berör situationella faktorer
Beskriver onset väl |
|
|
Term
| Nämn en nackdel och en fördel med Catalanos teori |
|
Definition
-
Situationella faktorer
Allvarhet (eskalering)
+
Pratar om en parallell-process där både prosocialitet och antisocialitet utvecklas samtidigt
Förklarar mellan- och inomindividsskillnader
Tar många aspekter i beaktande
Applicerbar på olika etniska grupper samt båda könen
Har tillämpats praktiskt i olika sammanhang |
|
|
Term
| Nämn en nackdel och en fördel med Le Blancs teori |
|
Definition
-
Ej undersökt könsskillnader, etnicitet etc
+
Högt integrerad teori – komplex!
Tittar både på utveckling och situationen |
|
|
Term
| Nämn en nackdel och en fördel med Sampson & Laubs teori |
|
Definition
-
Hur kommer det sig att individer med starka sociala band till prosociala institutioner ändå blri kriminella?
Utgår från likhet mellan könen
+
Redogör för utvecklingsbanor över hela livsloppet
Inriktad på varför människor EJ begår brott
Kan besvara Robins paradox..
Utgår från likhet mellan könen |
|
|
Term
| Nämn en nackdel och en fördel med Thornberry & Krohns teori |
|
Definition
-
Förklarar inte den kända peaken mellan 8-14
Genusblindhet
+
Reciprok påverkan belyses
Visar samverkan mellan olika faktorer inom olika utvecklingsfaser |
|
|
Term
| Nämn en nackdel och en fördel med Wikströms teori |
|
Definition
+
Beskriver situationella mekanismer väl
-
Tar ej biologiska faktorer i beaktande |
|
|
Term
| Vilka är enligt Hirshi de 4 faktorerna för att skapa goda sociala band? (konventionell teori) |
|
Definition
| Anknytning, åtagande, delaktighet, övertygelse |
|
|
