Term
| Tenta 2019-05-02 - Fråga 1: Svensson och Östberg skriver om konsumenten i kapitel 5. Redogör för hur svensson och östberg menar att man ser på konsumenten inom marketing management. I ditt svar ska du använda begreppen: Ambivalent syn på konsumenten, marknadsorientering, konsumenten som autonomt subjekt, sekventiell köpprocess, den psykologiserade konsumenten (15 poäng) |
|
Definition
| Ambivalent syn på konsumenten marknadsorientering konsumenten som autonomt subjekt sekventiell köpprocess den psykologiserade konsumenten Gammal elevs svar: Svensson och Östberg menar att man inom marketing management har en ambivalent syn på konsumenten, dvs att man ser denna som ett mål eller ett medel för företag.
Konsumenten kan alltså vara ett medel för företag att uppnå sina mål, tex vinst, men denne kan också vara ett mål i sig. oavsett om konsumenten är ett mål eller medel menar svensson och Östberg att man inom marketing management ser konsumenten som ett autonomt subjekt, dvs någon som fattar egna beslut baserat på rationella köpkriterier, utan att andra ska påverka.
Denna syn på konsumenten kan beskrivas på två sätt; genom en sekventiell köpprocess eller genom den psykologiserande konsumenten.
Gällande sekventiell köpprocess skriver svensson och östberg om köpbeslutsprocessen, vilken man inom marketing management menar att konsumenten går igenom inför köp. Stegen som ingår i denna process är
1) behövsupptäckt
2)informationssökning
3) utvärdering av alternativ
4) köpbeslut
5) efterköpsbeteende
Gällande den psykologiserande konsumenten menar svensson och östberg att man inom marketing management ser konsumenten som en psykologisk, snarare än social varelse som marknadsförare kan styra. Här tas maslows behovstrappa upp som beskriver att konsumenten har ett antal behov som måste uppfyllas steg för steg:
1) grundläggande fysiska behov
2) behov av trygghet
3) behov av kärlek och gemenskap
4) behov av uppskattning
5) behov av självförverkligande |
|
|
Term
| Tenta 2019-05-02 - Fråga 2:(flervalsfråga) Mikromiljö utgörs av? |
|
Definition
| De aktörer nära organisationen som påverkar organisationens förmåga att skapa konkurrenskraft och skapa värde för kunder samt bygga långsiktiga och lönsamma kundrelationer. De viktigaste aktörerna är andra avdelningar i organisationen, leverantörerna, mellanhänder, kunder, konkurrenter, politiker, journalister etc., Vilka sammantaget utgör organisationens värdenätverk. |
|
|
Term
| Tenta 2019-05-02 - Fråga 3: Definiera följande begrepp tydligt och med utgångspunkt i kurslitteraturen! a) Managementidén b) Den sociala produkten c) Linjeutvidgning d) Icke-eftersökta produkter |
|
Definition
| Managementiden handlar om iden av att kunna planera, styra, organisera och påverka marknader och marknadsföring, till skillnad från tex symbolisk interaktionism som menar att marknaden och de människor som verkar på den är mer svårstyrd och okontrollerbar. managementiden handlar om att identifiera, attrahera, utveckla och behålla de kunder företaget önskar genom att kommunicera kundvärde, baserat på marknadskänsla och systematiska undersökningsmetoder.
b)
Den sociala produkten den sociala produkten är ett begrepp inom symbolisk interaktionism som handlar om att produkter blir till i sociala interaktioner. Den måste användas mellan människor för att bli en verklig produkt. Produkter används på olika sätt mellan olika människor och i olika situationer. ett tydligt exempel på att produkter blir till i sociala interaktioner är tjänster.
c)
Linjeutvidgning Linjeutvidgning är ett begrepp inom varumärkesutveckling. som i sin tur är ett viktigt beslut man bör fundera kring gällande sitt varumärke. Linjeutvidgning innebär att man utvidgar sitt varumärke tex genom nya former, färger, smaker osv. ett exempel är tex om arla kommer med ytterligare en ny smak på sina yoghurtar ex päronsmak.
d)
Icke-eftersökta produkter Ick-eftersöka produkter är produkter som konsumenter vanligtvis inte tänker på att de behöver köpa, eller vill köpa. dessa produkter kräver ofta omfattande försäljnings-och marknadsföringsaktiviteter för att konsumenter ska köpa dom. exempel är livsförsäkringar, gravstenar och vaccin. |
|
|
Term
| Min tenta: MF-I/GRMF 221129 14-17 |
|
Definition
|
|
Term
Modell-/definitionsfrågor (20 p)
Fråga 1 A:
Förklara begreppen kärnvärderingar och sekundära värderingar – samt ge ett
exempel på respektive begrepp (6 p) |
|
Definition
|
|
Term
Fråga 1 B:
Beskriv fem tydliga och viktiga karaktärsdrag hos industriella marknader! (10 p) |
|
Definition
|
|
Term
Fråga 1 C:
Vad är och när passar marknadsskumning? (2 p) |
|
Definition
|
|
Term
Fråga 1 D:
Vad är och när passar marknadspenetrering? (2 p) |
|
Definition
|
|
Term
Fråga 2 A:
Vilka delar ingår i marknadskommunikationsmixen? |
|
Definition
|
|
Term
Fråga 2 B:
I kurslitteraturen anges fem skäl för en producent att välja direkta marknadskanaler. Vilka är dessa? (5 p) |
|
Definition
|
|
Term
Fråga 2 C: I Marknadsföring, kapitel 10, finns två modeller/figurer som handlar om
utlandsetablering. Välj en av dessa och beskriv de grundläggande samband som
modellen vilar på. (5 p) |
|
Definition
|
|
Term
Fråga 3 A:
Hur beskriver Östberg & Svensson marknaden ur ett marketing
managementperspektiv? (5 p) |
|
Definition
|
|
Term
Fråga 3 B:
Hur beskriver Östberg & Svensson marknaden ur ett symbolisk interaktionismperspektiv?
(8 p) |
|
Definition
|
|
Term
Fråga 3 C:
Svensson & Östberg pratar om den psykologiserade konsumenten. Vad är det för något? (5 p) |
|
Definition
|
|
Term
Fråga 4:
I kapitel 2 i Svensson och Östberg behandlas Symbolisk interaktionism. Förklara skillnaderna mellan Symbolisk interaktionism och Marketing management med hjälp av följande begrepp:
- Den sociala människan
- Interaktioner och samhandlande
- Den tolkade produkten
- Den sociala produkten
- Mode som samhandling
Max 600 ord: |
|
Definition
|
|
Term
Fråga 5 (flervalsfråga):
Managementgurun Peter Drucker menar att |
|
Definition
| målet med marknadsföring är att göra försäljning överflödig. |
|
|
Term
Fråga 6 (flervalsfråga):
Konsumentgenererad marknadsföring |
|
Definition
Är en fördel för organisationer som levererar stort kundvärde och har nöjda kunder, men
en nackdel för organisationer som inte leverera i enlighet med kundernas förväntningar. |
|
|
Term
Fråga 7 (flervalsfråga):
Att göra ett urval kräver tre beslut: |
|
Definition
|
|
Term
Fråga 8 (flervalsfråga):
Employer branding har blivit viktigare av flera skäl |
|
Definition
Prestationskraven har blivit högre; högpresterande medarbetare är en förutsättning;
arbetsmarknaden har inspirerats och påverkats av konsumtionssamhället; attraktiva
arbetsgivare kan betala lägre löner och ändå få kvalificerade medarbetare |
|
|
Term
Fråga 9 (flervalsfråga):
Ett starkt varumärke |
|
Definition
Motverkar den lägre status som en yrkeskategori kan ha. Med andra ord kan ett starkt
varumärke ge tillfällen till, och känslor av, karriärmöjligheter, status och meningsfullhet. |
|
|
Term
Fråga 10 (flervalfråga):
Young & Rubicams Brand Asset Valuator mäter ett varumärkes styrka i fyra dimensioner |
|
Definition
|
|
Term
Fråga 11 (flervalfråga):
Målkonflikter mellan hållbarhetsdimensionerna |
|
Definition
|
|
Term
Fråga 12 (flervalsfråga):
Dålig service till vissa kunder |
|
Definition
Är ett dilemma – å ena sidan är det inte orimligt att företaget ger fördelar till kunder som
handlar ofta och mycket, å andra sidan innebär det att andra kunder får en sämre
behandling |
|
|
Term
Fråga 13 (flervalsfråga):
Barnarbete |
|
Definition
| Är en komplex fråga, dels finns många typer av legitimt barnarbete, som en 17-åring som säljer lotter på Liseberg, dels riskerar mindre barn i barnarbete med sämre villkor att få det |
|
|
Term
Fråga 14 (flervalsfråga):
En mjuk tolkning av hållbarhetsbegreppet |
|
Definition
|
|
Term
Fråga 15 (flervalsfråga):
När köparen visar stort köpengagemang och upplever skillnaderna mellan produkter och
varumärken som viktiga kallas det |
|
Definition
|
|
Term
Fråga 16 (flervalsfråga) För att en resurs ska kunna utgöra en konkurrensfördel måste den enligt det
resursbaserade perspektivet uppfylla följande krav |
|
Definition
|
|
Term
Fråga 17 (flervalsfråga):
Michael Porter formulerade fyra grundläggande konkurrensstrategier – där den sista bör undvikas: |
|
Definition
| Kostnadsledarskap, differentiering, fokus och stuck-in-the-middle |
|
|
Term
| Hemtentamen MF-I och GRMF V20 200428 |
|
Definition
|
|
Term
|
Definition
|
|
Term
| Hemtentamen MF-I och GRMF V20 200428 |
|
Definition
|
|
Term
|
Definition
|
|
Term
| MF-I 190829: Fråga 1 - Svensson och Östberg skriver om reklam i kapitel 8. Redogör för hur de menar att reklam används inom marketing management och förklaras inom symbolisk interaktionism. I ditt svar ska du använda begreppen effektiv kommunikationskanal, produktion av missnöje, lösning, normalisering genom konsumtion, kulturproducent och interaktionskatalysator. |
|
Definition
Reklam används inom marketing management på två sätt,
1, som hjälpmedel för konsumenten att samla in information inför det stundande köpbeslutet. Ett sätt för att hjälpa konsumenten att hitta rätt i en djungel av varor som finns så att de på bästa sätt kan lösa sina problem med hjälp av konsumtion.
2, Ett verktyg för marknadsförare att påverka konsumenters uppfattning om varumärket och dess produkter. Reklam ses som något marknadsförare kan använda sig av för att fånga konsumenters uppmärksamhet, locka till köp och bygga önskad varumärkessymbolik. Reklam blir enligt detta synsätt en effektiv kommunikationskanal till konsumenter och deras inre mentala liv.
Reklam förklaras enligt symbolisk interaktionsm, att det är en del av vår vardag, där reklam onekligen är svårt att undkomma med dess budskap, berättelser och bilder. Vi exponeras nästan alltid för reklam i någon form. Reklam är alltid ett inslag i samhället oavsett vad folk vill. Människor möter reklam tillsammans och talar, debatterar och diskuterar om den.
Samtidigt gör reklamen något med oss och påverkar hur vi relaterar oss till varandra. Symbolisk interaktionism kan hjälpa oss förstå reklamens sociala karaktär, dvs de sätt på vilka reklam kan spela en roll i sociala situationer och inlemmas i vårt sätt att tänka, känna och handla gentemot andra människor.
En vanlig ide inom marketing management tycks vara att reklam är ett positivt kommunikationsmedel, det vill säga ett kommunikationsmedel som förmedlar tillgängliga lösningar på existerande problem hos konsumenterna.
Men egentligen är reklamen mer en produktion av missnöje.
Man skulle kunna uttrycka detta som att reklamen, om och när vi införlivar den i våra vardagsliv, skapar en relation mellan det vi saknar och det vi genom väl vald konsumtion skulle kunna få tillgång till.
Reklamen skapar en relation mellan ett problem och en lösning.
Marketing managementlitteratur tenderar att betona lösningssidan i relationen problem-lösning.
Problemet är utgångspunkten och den lösning som reklamen presenterar formuleras som ett svar på detta problem.
Mycket reklam syftar till att ge folk en känsla av att de avviker från en (social)norm. Problemet är avvikande från normen och produkten som erbjuds är lösningen på det normavvikande problemet och vill då bidra till en normalisering genom konsumtion.
Reklam är som förhoppningsvis redan har framgått inte endast en fråga om ett företags försök att kommunicera sina budskap till nuvarande och blivande konsumenter. Reklam är mycket mer än så. Precis som nyhetsmedia, populärkultur och skola är reklam i hög grad delaktig i skapandet av värderingar, ideal och föreställningar om vilka vi är och hur vi ska förhålla oss till varandra. Reklam är alltså likt mycket annat i vårat samhälle en av många kulturproducenter.
t.ex. vill inte reklamfilmer för mensskydd vara stötande enligt sociala normer och då har de blå vätska i reklamfilmer trots att alla vet att kvinnors mens består av rött blod. Pga i samhället anses det fortfarande som magstarkt att visa att det kommer rött blod vid menstruation trots att det alltid har varit blod som kommer vid kvinnors menstruation.
Reklam som interaktionskatalysator
Det finns gott om forskning som visar att ju mer vi lägger på att processa ett reklambudskap som vi konfronteras med, desto större sannolikhet är det att vi blir påverkade. Företag har använt knep som rebusar, felstavade ord, ordgåtor och annat som tvingar oss att arbeta aktivt för att förstå vad det är för någonting som vi exponeras för.
Ett exempel som skulle kunna vara en "indirekt" reklam som blir en interaktionskatalysator är idag sociala medier. t.ex. att Aftonbladet via sitt facebookkonto lägger ut en länk till en nyhet så vill Aftonbladet att den ska driva folk till deras sida (vilket det säkert gör) men även att folk kommenterar under Aftonbladets inlägg om hur hemsk nyheten är och att det blir debatt mellan olika läsare i kommentarsfältet vilket blir en interaktionskatalysator |
|
|
Term
MF-I 190829: Fråga 2 (380 - 385) - Flervalsfråga: ringa in det alternativ som är korrekt!
Till prisanpassningsstrategier hör:
a) Prissättning av produktportföljer, tilläggsprodukter, relaterade produkter och paketerbjudanden
b) Prissättning av produktlinjer, restprodukter, relaterade produkter, biprodukter och paketerbjudanden
c) Rabatter, segmenterad prissättning, psykologisk prissättning, säljstödjande prissättning, geografisk prissättning, dynamisk prissättning och internationell prissättning. ( c) är rätt svar!)
d) Prissättning av produktlinjer, tilläggsprodukter, relaterade produkter, biprodukter och paketerbjudanden |
|
Definition
| c) Rabatter, segmenterad prissättning, psykologisk prissättning, säljstödjande prissättning, geografisk prissättning, dynamisk prissättning och internationell prissättning. ( c) är rätt svar!) |
|
|
Term
MF-I 190829: Fråga 3 (s. 260)(s. 261)(s. 460)(s. 142 - 143) - Definiera följande begrepp tydligt och med utgångspunkt i kurslitteraturen! (4x4 poäng)
a) Rakt återköp
b) Problemupptäckt
c) Omsättningsbaserade metoden
d) Managementidén |
|
Definition
a) Rakt återköp
Ett rakt återköp sker ofta på industriella marknader och innebär att ett återköp av produkten sker utan några förändringar i ordern, produkten, tillvägagångssättet etc. Detta kan ofta ske med automatiserade inköp, exempelvis ordersystem som automatiskt köper in en produkt när företaget behöver den i dess produktsionskedja, utan att några beslutsfattare behöver vara involverade.
b) Problemupptäckt
Problemupptäckt är det första steget, den utlöjande faktorn för industriers köpprocessor. Ett problem inom ett företag upptäcks och företag börjar sin process i att lösa problemet, vilket övergår till att företaget formulerar en behovsbeskrivning.
c) Omsättningsbaserade metoden
Omsättningsbaserade metoden är en metod för att fastställa hur stor promotionsbudgeten ska vara. Den innebär att en promotionsbudget fastställs genom att besluta om en procentuell andel av omsättningen som ska avsättar och investerar i promotion. Andra promotionsmetoder är exempelvis mål-medel-metoden och jämförelsemetoden.
d) Managementidén
Managementidén är iden om att människor kan ledar och påverkar i en önskvärd riktning för exempelvis företag genom marketing management kan företag leda marknader, ha inflytande över människor, segment etc. Människor vill ofta bli ledda och kan söka svar i konsumtion. Dessa är en ar grundstenarna i kapitalism och materialism som i hög grad påverkar och leds av marknadsföring och företag. |
|
|
Term
| MF-I 190829: Fråga 4 - Beskriv fyra områden där det riktas social kritik mot marknadsföring. |
|
Definition
1. Höga kostnader för marknadsföring: är viktig social kritik. Produkters marknadsföring som uppgår till 40% av priset är tveksamma om kunder drar någon fördel av det menar kritiker.
Studier säger att branscher med höga marknadsföringskostnader har lägre prisökningar över tid. Branscher med intensiv konkurrens lägger ner mycket pengar på att övertyga konsumenterna. Konkurrensen tvingar företag att ständigt utveckla bättre erbjudanden för att vinna konsumenters köpkraft.
Marknadsföringen ökar konkurrensen och informerar konsumenterna jämfört med att vara onödig kostnad som kritiker menar.
2. Tveksamma försäljning/marknadsföringsmetoder: säljare kritiseras ofta för detta, som får konsumenter att köpa produkter de inte tänkt.
Det sägs ibland att, försäkringar/begagnade bilar säljs, de köps inte.
Säljare får sin ersättning genom bounusar/belöningar förtäckta som resor/presenter.
Säljares incitament undviker tveksamma försäljningsmetoder men fungerar för telemarketingföretag där kunder inte kommer tillbaka.
3. Undermåliga och farliga produkter: Produkter som utgör direkt och påtaglig fara har blivit mer ovanliga, till exempel leksaker med giftiga färger eller med delar som lossnar och som barn kan sätta i halsen. Men det finns fortfarande produkter som utgör en fara för konsumenter, och när sådana produkter marknadsförs möter det med all rätt kritik.
t.ex billiga personbilsdäck tillverkade i Asien med usla vägegenskaper och snabbmat som enligt forskningen bidrar till svenskars övervikt och fetma.
Ökad transparens och ökade myndighetskrav har minskat problemen med bristande produktsäkerhet. Information om säkerhetsbrister sprids snabbt och här bidrar såväl uppmärksamma konsumenter som informerar sig ordentligt, som myndigheters agerande.
4. Produktförändringar för att skapa försäljning: Många konsumenter vill gärna ha det senaste av olika skäl. Marknadsförare utnyttjar detta och försöker få konsumenter att köpa de nya produkter, fast än konsumentens produkt är lika bra/marginellt sämre.
t.ex Mobiltelefoner och personbilar är dyra produkter som konsumenter byter ut relativt fort till senaste modellen.
Kritiker säger att förändringarna inte ger produkterna nämnvärt kundvärde.
Men konsumenterna kan välja, de måste inte ha det senaste utan kan använda sin gamla tills den slutar fungera.
Producenterna konkurrens tvingar fram utvecklingen av produkter och introducera de på marknaden med jämna mellanrum. I längden gynnar produktutveckling, säkerhet, hållbarhet och energiåtgång.
Så även om skillnaden inte är så stor mellan modeller blir den stor över tid.
Men tvätt- och diskmaskiner byts sällan ut innan de slutar fungera beror på lågt köpengagemang och i mycket mindre utsträckning bidrar till social profilering och självförverkligande t.ex kläder och semesterresor.
Att byta en gammal/sliten diskmaskin (med hög el- och vattenförbrukning) till en kan vara bra för miljön, men produkter vi köper kan skapa negativa miljöbelastningar. |
|
|
Term
MF-I 190829: Fråga 5 (s. )(s. ?)(s. 259 - 266)(s. 244 - 249) - Svara på följande frågor:
a) Vad är en opinionsledare?
b) Ge två exempel på skillnaden mellan en produktorienterad definition och en marknadsorienterad definition.
c) Vilka steg ingår i köpbeslutsprocessen på industriella marknader?
d) Beskriv tre viktiga karaktärsdrag hos industriella marknader. |
|
Definition
a)
En opinionsledare är en inflytelserik ledare av opinionen i samhället. Kan vara en person eller en organisation som har människors förtroende, är i något avseende ledande. Människor ser ofta upp till opinionsledaren och strävar att ta efter ledarens beteende/uppfattningar/dennes ideal för att människor vill vara som denne/har blivit påverkade av att tycka som denne.
b) Produktorienterad: 1, vi säljer tågbiljetter 2, vi säljer flaskvatten
Marknadsorienterad: 1, vi säljer resor 2, vi släcker törsten.
c)
1, Problemupptäckt
2, behovsbeskrivning
3, produktspecifikation
4, sökning av leverantör
5, utvärdering av alternativ
6, val av leverantör
7, specificering av orderrutiner
8, utvärdering av prestationer
d)
1, Beslutsprocesser: industrier och företag är i stor utsträckning byråkratiska och regler i beslutsprocesser måste följas. Olika enheter och personer i ett företag har olika funktioner och dessa är formaliserade för företagets beslutsprocesser.
2, Efterfrågan är i regel mer inelastik: än på konsumentmarknader. Detta innebär att efterfrågan inte påverkas mycket av kortsiktiga prisförändringar.
3, Kännetecknas av få aktörer och stora summor: Det är färre aktörer på än på konsumentmarknader och summorna kännetecknas för att vara större, detta på grund av stora volymer i ex. tillverkning och stora men få aktörer. |
|
|
Term
| MF-I 190829: Fråga 6 (s. 258 - 259) - Beskriv de fem aktörerna i den industriella köpprocessen. |
|
Definition
1) Användare: användarna är de som ska använda den produkt eller lösning till företagets problem/behov. De kan exempelvis vara chefer och ansvariga för en viss del av produktionskedjan och enheten. De har ofta god kunskap om vad som behöver för att lösa företagets behov.
2) inköpare: Inköpare är ofta de formella beslutsfattarna vid inköpsprocesser. Detta kan både ske vid kontinuerliga återköp eller när informella beslut har tagits av exempelvis ledningen, så ska inköpare verkställa dessa beslut. Inköpare kan också ses som "utförare" och "beslutsfattare" inköpares beslut är ofta mindre viktiga beslut som verkställer "beslutsfattarens" beslut.
3) Beslutsfattare: Ofta ledningen av företaget, de som har sista ordet. De tar beslut för företaget. Dessa beslut kan påverkas i olika stor grad av de andra aktörerna, ex grindvakter.
4) Grindvakterna: har ofta makt även vilken information so når beslutsfattarna och andra aktörer. Denna information kan exempelvis vara erbjudanden från olika leverantörer. Grindvakter kan precis som alla aktiner exempelvis ha personliga preferenser som kan grunda sig i attityder med mera, och kan således ha inverkan på vad för information grindvakten släpps igenom.
5) Utförare: Dessa är ofta personer inom organisationer som är närmast produkten/lösningen i i produktionskedjan. De är ofta de som ska använda lösningen och har ofta vetskap om hur funktionen kommer att fungera i praktiken. Dessa har ofta värdefull kunskap som beslutsfattare har i åtanke när de tas beslut. |
|
|
Term
|
Definition
|
|
Term
|
Definition
|
|
Term
|
Definition
|
|
Term
|
Definition
|
|
Term
| MF-1 GRMF 201202 bästa tenta 2 |
|
Definition
|
|
Term
| Mina gamla tentor: MF-I/GRMF 221129 14-17 |
|
Definition
|
|
